SLU-nyhet

Vad behöver framtidens skogsakademiker kunna?

Publicerad: 14 februari 2018

Vad behöver framtidens skogliga akademiker kunna? Den frågan har varit vägledande för projektet Future Education som går ut på att skapa ett idéramverk för framtidens skogsakademiska utbildningar. Projektet leds av professor Erland Mårald, Umeå universitet, som är verksam inom Future Forests.

En del av projektet har bestått i att beskriva den historiska utvecklingen av de skogsakademiska utbildningarna från 1915 och till idag. Erland Mårald konstaterar att den skogsakademiska utbildningen i mångt och mycket behållit sin yttre ram sedan 1915.

- Om en student av idag reste tillbaka till 1915 så tror jag att den skulle känna igen sig, säger Erland Mårald, som är idéhistoriker och bland annat har specialiserat sig miljötänkande och de arella vetenskapernas historia.

Flexibel inom fasta ramar

Idén om att utbilda en generalist med praktiska färdigheter som kan gå ut och ta ledande roller inom det svenska skogsbruket har varit stark. Men samtidigt har de skogsakademiska utbildningarna förändrats i takt med tiden.

- Inom den fasta ramen har det funnits flexibilitet. Svaret på 70-talets miljödebatt blev att införa mer ekologi och efter 90-talet infördes ekosystemtänkande och ekosystemtjänster.

Erland Mårald beskriver också att det länge funnits en slitning mellan behovet av praktisk kunskap som ska komma näringen till dels och en mer akademisk och teoretisk inriktning för att utveckla forskningen och höja ämnets status. Inom vetenskapshistoria brukar det beskrivas med koncepten ”epistemic drift” och ”academic drift”.

- Den här dragkampen mellan det praktiska och det akademiska kan vi se inom många vetenskaper med praktisk tillämpning, säger Erland Mårald.

En annan sak som tydligt skiljer de skogsvetenskapliga utbildningarna från många andra utbildningar är den tydliga kopplingen till en näring eller till ”sektorn” som det benämns i beskrivningar av utbildningen.

- Kopplingen tar sig bland annat uttryck i att näringen förmedlar synpunkter på utbildningen. Men idag kan man se att sektorn är under förändring. Mängden samhälleliga mål som berör skogen har ökat markant och aktörerna är fler, säger Erland Mårald.

Hur blir framtiden?

Står vi då inför en helt ny situation som kräver helt nya grepp eller kan de skogsakademiska utbildningarna fortsätta att anpassas inom de tidigare fasta ramarna? För att få input kring den frågan organiserades tre workshops med studenter, potentiella arbetsgivare och lärarkollegiet vid fakulteten för skogsvetenskap på SLU. Slutsatserna från detta arbete kommer att presenteras i en rapport som ska vara klar före sommaren 2018.

Men workshoparna visade att det finns en brett spektra av idéer kring vad en skogsakademiskt utbildad behöver kunna i framtiden. Behöver de mer av kommunikation, skogspolitik, förvaltning och andra samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen för att möta parterna i den starkt polariserade skogsfrågan ute i samhället? Behöver de mer av teknisk och analytisk kunskap för att vara rustade när big data och automatisering slår igenom på bred front inom skogsbruket? Här finns många olika uppfattningar.

Klimatet en gamechanger?

Erland Mårald konstaterar att samtalen under workshoparna visar att det finns en stor öppenhet inför framtidsfrågan.

- Det enda som förvånar mig lite är att klimatfrågan inte lyfts fram mer explicit som en gamechanger utan mer underförstått till exempel i resonemang om bioekonomi eller bevarande av skog, säger han. Det kan möjligen vara ett tecken på att många ser framför sig att skogsbruket kommer att kunna fortsätta som tidigare trots det förändrade klimatet och omställningen.

För den som är nyfiken på att höra mer om Erland Måralds historiska analys blir det ett första tillfälle den 21 mars då Skogshistoriska sällskapet anordnar en heldag på kårhuset i Umeå

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se