I täta och jämna tallföryngringar kan det vara lämpligt att röja till 2000 stammar vid 2-4 meters höjd visar en studie publicerad i Scandinavian Journal of Forest Research. I studien användes Heureka för att undersöka röjningens långsiktiga effekter på beståndsutvecklingen och ekonomin.
Traditionellt har skillnader i beståndsutvecklingen och ekonomi jämförts vid tiden för den första gallringen. - Hur man röjer har dock effekter på hela omloppstiden och vi har därför valt att se till just hela omloppstiden, berättar Nils Fahlvik, en av författarna bakom artikeln. I studien simulerades beståndsutvecklingen fram till slutavverkning efter röjning till 1000, 2000 och 3000 stammar per hektar vid en medelhöjd om 2, 4 och 6 meter på mager, medelgod och god tallmark i Mellansverige.
Simuleringarna visade på relativt små skillnader i markvärde mellan de testade röjningsstyrkorna. På den magra ståndorten gav kraftig röjning ett något bättre resultat. Den svagaste röjningen gav generellt något lägre markvärde på samtliga boniteter. Röjning till låga stamantal innebär dock att den framtida virkeskvaliteten äventyras samtidigt som det finns få reserver att bygga vidare på om något skulle hända i beståndet. Sen röjning sänkte markvärdet, framförallt på grund av högre röjningskostnader. Att röja till 2000 stammar vid 2-4 meters höjd kan enligt denna studie vara en lämplig åtgärd i täta och jämna tallföryngringar. Råder det hög risk för älgskador kan dock en möjlig väg vara att skjuta upp röjningen något.
Artikeln var i den 50e i ordningen* där Heureka använts och författarna tackades med fika den 28 februari, 2018.
Fahlvik, N., Berglund, M., Holmström, H. & Nilsson, U. 2017. Simulation of the Long-term Effects of Different Strategies for Precommercial Thinning in Pinus Sylvestris. Scandinavian Journal of Forest Research, DOI: 10.1080/02827581.2017.1383508
*enligt SHa:s lista på publikationer.
Hampus Holmström, Analytiker
Institutionen för skoglig resurshushållning / SHa, SLU
hampus.holmstrom@slu.se, 090-786 8374, 072-741 4584