SLU-nyhet
Mindre kväveöverskott på ekologiska mjölkgårdar
Publicerad: 28 mars 2018
Kväveöverskottet var upp till hälften så stort på ekologiska mjölkgårdar jämfört med konventionella och den genomsnittliga ekomjölkgården hade dubbelt så storareal klöver-gräsvall per ko jämfört med den genomsnittliga konventionella. Det visar en studie från Chalmers som samtidigt lyfter fram den stora osäkerhet som finns i de tre beräkningsmodeller man använde för att mäta kväveöverskott och dess miljöpåverkan.
Studien har jämfört 283 ekologiska och 1566 konventionella mjölkgårdar som uppfyller vissa kriterier som forskarna satt upp. Forskarna ville bland annat ha specialiserade mjölkgårdar med enbart mjölkkor och som var enbart ekologiska eller konventionella (vissa gårdar har till exempel ekologisk mjölkproduktion och både ekologisk och konventionell växtodling).
Studien visade att kväveöverskottet per hektar är hälften så stort på de ekologiska gårdarna, och 10 procent lägre per kilo producerad mjölk. Det köptes in 30 procent mindre foderkväve per liter mjölk och djurtätheten var 35 procent lägre. Den höga självförsörjningsgraden i ekologisk produktion var en anledning till att överskottet var lägre. Den genomsnittliga ekologiska mjölkgården hade dubbelt så stor areal av klöver-gräsvall per ko jämfört med den genomsnittliga konventionella gården. Svenska konventionella gårdar har däremot lägre kväveöverskott jämfört med motsvarande gårdar i Europa. Med tanke på den relativt låga djurtätheten på svenska konventionella mjölkgårdar är det förväntat enligt forskarna.
Studien fokuserar till stor del på att jämföra olika indikatorer för att uppskatta miljöstörande kväveutsläpp. Två av indikatorerna beräknar kväveöverskott, 1) genom gårdsbalanser och 2) genom kvävebalanser för gården plus för odlingen av inköpt foder Den tredje indikatorn, kallad fotavtryck av kväveanvändningen (N footprint) beräknar kväveförlusterna i produktionskedjan. Resultaten visade att svensk konventionell mjölkproduktion hade 10-20 procent högre indikatorvärden (högre risk för kväveutsläpp) räknat per kg mjölk. Författarna poängterar samtidigt att beräkningarna innehåller en hel del osäkerheter, framförallt vad gäller beräkningen av den biologiska kvävefixeringen. Man menar att osäkerheten är så pass stor att skillnaderna mellan ekologisk och konventionell mjölkproduktion skulle kunna suddas ut.