SLU-nyhet

Flera användningsområden med bioraffinerad klöver

Publicerad: 31 maj 2018

Klövervall används traditionellt direkt på gården men genom att förädla den i ett bioraffinanderi kan man få ut fler produkter med olika användningsområden. I de danska projekten OrganoFinery och SuperGrassPork förädlas klövern till olika foder till olika djurslag och restprodukterna används till biogas. Utmaningen är att få lönsamhet och transporter äter snabbt upp vinsten.

Processen går i korthet ut på att pressa klöver och genom fermentering av växtsaften kan proteiner utvinnas till proteinfoder. Restprodukterna, en grönmassa och så kallad brunsaft kan sedan användas som foder till idisslare och som substrat till biogas.

Proteinet från klövern har en bra aminosyrasammansättning och lämpar sig därför som foder till grisar och fjäderfä. Det har en tillräckligt hög kvalitet för att ersätta soja, vilket ger goda möjligheter för lokalproducerat foder. Fodret innehåller också höga halter av metionin vilket är särskilt viktigt för värphöns. Metioninbrist leder fjäderplockning, ökad foderkonsumtion och lägre äggvikt.

Eftersom grönmassan som blir över kan användas som foder till idisslare tänker sig forskarna att mjölkbönder ska odla klövern och sedan "låna ut" skörden till bioraffinanderiet. Där tas proteinet tillvara och lantbrukaren får tillbaka grönmassan till sina djur. Den svaga länken i detta upplägg är transporterna som snabbt minskar lönsamheten om de blir för långa. Brunsaften som är den andra restprodukten i processen används för att göra biogas men även här är transporterna den stora stötestenen och i dagsläget har den ett negativt värde för bioraffinanderiet.