SLU-nyhet

Helhetsgrepp på effekterna av skörd av stubbar och GROT

Publicerad: 16 maj 2018
stubbe_Foto_JorganRudolphi.jpg

Att skörda avverkningsrester (stubbar, grenar och toppar) för att använda som biobränsle utgör en förnybar energikälla, men det kan ha negativa effekter på biologisk mångfald och ekosystemtjänster i skogen. En forskargrupp har undersökt och sammanfattat den vetenskapliga kunskapen kring dessa effekter.

Thomas Ranius, professor i ekologi vid SLU har lett arbetet.

– En slutsats är att vi inte hittar några enkla riktlinjer som kan omfatta alla möjliga effekter som stubb- och GROT-skörd kan ha. Rådet blir att man alltid måste tänka på flera olika aspekter vid övervägande av stubb- eller GROT-skörd, säger Thomas Ranius.

Kunskapssammanställningen har gjorts genom en internationell litteraturstudie där forskarna sökt publicerad kunskap om effekter på biologisk mångfald, näringsförråd, näringsläckage, kolinlagring, påverkan på vattenkvalitet, utlakning av tungmetaller, skadedjur och sjukdomar, rekreationsvärde och ytterligare ekosystemtjänster. Studien omfattar både skörd av stubbar och av grenar och toppar, så kallad GROT.

Negativa effekter.. och positiva

Generellt kan GROT- och stubbskörd betraktas som en intensifiering av befintligt skogsbruk då mer biomassa tas ut och mer skogsmaskiner används. Det gör att en del negativa effekter av skogsbruk blir förstärkta, men effekten är relativt liten i förhållande till själva avverkningen med uttag av enbart stamved.

Uttag av biobränsle, speciellt av stubbar, kan ha betydande negativ effekt på biologisk mångfald lokalt på grund av en minskning av mängden död ved som lämnas i skogen. Detta kan ha betydelse framför allt för arter som föredrar solexponerad ved, medan det för att bevara andra arter är viktigare att göra andra saker än att avstå från GROT- och stubbskörd. Många har studerat biologisk mångfald, men vad de verkliga konsekvenserna blir regionalt och på lång sikt kan man bara säkert få reda på genom framtida uppföljningar i landskap med olika mycket GROT- och stubbskörd.

GROT-uttag leder till en förlust av näring vilket kan ge en lägre tillväxt i kvarvarande bestånd vid uttag i gallring och i skogen som planteras efter föryngringsavverkning. I ett första skede har uttaget även en negativ effekt på kolinlagring och därmed klimatreglering, men det är övergående. I jämförelse med de bästa fossila bränslena har skogsbiobränslen klart mindre klimatpåverkan om man ser över en längre tid än ett par decennier. Effekterna på vattenkvalitet i form av näringsläckage och urlakning av tungmetaller varierade mycket, men GROT-uttag minskade oftast näringsläckaget medan stubbskörd kan öka det. För renskötsel, jaktbart vilt, bärproduktion och kulturarv var effekterna mestadels negativa, men sambanden var mera komplexa eller varierande.

Studien visar också att biobränsleuttag kan ha positiv påverkan på kontroll av skadegörare; framför allt kan stubbskörd användas för att kontrollera rotröta. Om GROT-uttag görs försiktigt kan det ha en positiv effekt på skogens rekreationsvärde.

Val av lokal viktigt

De negativa effekterna av biobränsleuttag kan minskas genom att ta hänsyn till dessa ekosystemtjänster i valet av lokaler eller vilken typ av biobränsle som ska tas ut. Det kan här finnas en konflikt mellan olika ekosystemtjänster. Till exempel påverkar GROT-uttag biologisk mångfald mindre än vad stubbskörd gör, medan näringsförrådet påverkas mindre negativt av stubbskörd. Det är också möjligt att kompensera för vissa av de negativa effekterna, till exempel genom att gödsla eller återföra aska, men dessa åtgärder kan i sin tur ha andra negativa effekter på miljön.

– Det här kan tjäna som exempel på hur svårt det kan vara att åstadkomma mångbruk på beståndsnivå med hänsyn tagen till alla önskvärda ekosystemtjänster på en gång. Men det är inte nödvändigt. Om man inom ett landskap skördar biobränsle inom rätt bestånd kan ekosystemtjänster levereras och förutsättningar för arter ändå finnas i tillräcklig omfattning i landskapet, avslutar Thomas Ranius.

Studien utfördes med stöd från forskningsrådet Formas.

Fakta:

 

 

Ranius, Hämäläinen, Egnell, Olsson, Eklöf, Stendahl, Rudolphi, Sténs  & Felton. (2018). The effects of logging residue extraction for energy on ecosystem services and biodiversity: A synthesis. Journal of Environmental Management, 209: 409-425. doi.org/10.1016/j.jenvman.2017.12.048

 

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0301479717312288

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se