SLU-nyhet

Nu ska forskare undersöka hur svenska ostron och musslor mår

Publicerad: 13 juni 2018
stilla-havs-ostron.jpg

Under de senaste åren har utbredningen av blåmussel- och ostronbankar minskat i Europa. Hur det ser ut i Sverige är dåligt känt. I ett projekt ska SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet undersöka trenden för dessa arter och också testa möjliga åtgärder för att stärka deras framtida utveckling.

– Ostron och musslor (bivalver) är nyckelarter i kustekosystemet på västkusten. De äter plankton och blir själva föda för till exempel uttrar, havsfåglar och hummer. Dessutom är de livsmiljö för mindre organismer som kan sitta fast på skalen eller använda skalen som gömställe, säger Ane Timenes Laugen, forskare på SLU.

Blåmusslor och ostron är också god och bra mat för människor så de har en ekonomisk betydelse. Det finns därmed många orsaker att ta reda på hur det står till med bestånden.

Hur ser trenden ut?

– Kunskapen om historisk och nuvarande utbredning av blåmusslor och ostron i Sverige är begränsad. Vi vet inte säkert om bestånden verkligen har minskat här, men om de har det kommer vi att försöka ta reda på vad det beror på, säger Åsa Strand, marinbiolog på IVL Svenska Miljöinstitutet.

För att få en bild av hur bestånden har utvecklats ska SLU och IVL sammanställa de inventeringar som gjorts tidigare, det finns data från slutet av 70-talet och framåt. Sedan ska de undersöka hur ett urval av dessa ostron- och blåmusselbankar ser ut i dag.

Möjliga hot

Det finns flera möjliga hot. På många håll i Europa har bivalvbankar överexploaterats av fisket och utsatts för sjukdomar och parasiter. I Sverige har skörd av blåmusslor och ostron inte varit lika omfattande och det finns färre parasiter. Klimatförändringar och miljögifter kanske också kan påverka bestånden, liksom den nya arten Stillahavsostronet (även kallat japanskt jätteostron) som sågs i Sverige för första gången 2007. Nu är arten mycket utbredd på vissa håll.  

- Den lever i samma miljö och vi behöver undersöka om den nya arten kan konkurrera med de inhemska arterna, säger Ane Timenes Laugen.

Forskarna ska titta på hur de inhemska arterna påverkas av nykomlingen. Till exempel hur stor konkurrensen om mat och plats är.

Åtgärder för att stärka musslor och ostron

I projektet ingår också att testa åtgärder som kan stärka bestånden av blåmusslor och ostron. Dels ska forskarna aktivt plocka bort Stillahavsostron och jämföra utvecklingen på platser där de lämnas kvar. De ska också sätta ut yngel av inhemska ostron och blåmusslor.

En annan del av projektet som kan vara till nytta i förvaltningen är den bakgrundsinformation för klassificering av skyddsvärda bankar som forskarna ska ta fram, till exempel mängden musslor och ostron på olika ställen, genetisk variation och hur larver transporteras till och från bankarna.

Projektet finansieras av Europeiska Havs- och Fiskerifonden och Havs- och vattenmyndigheten. Det  ska pågå i fyra år. Försöken startar i juni 2018.

Kontakt på SLU: Ane Laugen, ane.laugen@slu.se,  018-672357

Kontakt på IVL Svenska Miljöinstitutet, Åsa Strand, asa.strand@ivl.se


Kontaktinformation