SLU-nyhet

Något minskade kräftfångster i år

Publicerad: 07 augusti 2018
Fångstprognoser och fångster i Vättern 1995-2018.jpg

SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.

I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2018 landar på 105 gram matkräftor per bur och natt, en svag nedgång med tio procent jämfört med förra året. Totalfångsten i yrkesfisket beräknas till 117 ton om fisketrycket blir normalt.

Så här dags på året, när vädret i år varit extremt men förutsägbart varmt, har SMHI trots sina resurser haft problem med väderprognoserna. Samtidigt efterfrågas en uppskattning av hur kräftfisket är och kommer att bli i år. Fisket är visserligen i gång då kräftorna tack vare värmen har hunnit ömsa, bli hungriga och gå in i burarna. Men rapporterna hittills har visat på både positiva och negativa effekter av värmen. För varmt i vattnet ökar risken för stress, dödlighet genom sjukdomsutbrott och minskade fångster. Rapporter om dödlighet samt, konstigt nog, om förseningar i kläckningen har kommit in. Från Finland, där fiskesäsongen startade den 21 juli, rapporterades om ett liknande förvirrat läge med dåliga fångster av signalkräfta men bra fångster av flodkräfta. Hur fisket blir i år vet vi med säkerhet först efter avslutad säsong.

Men med långa tidsserier av provfisken och fångster som underlag kan man göra en prognos, ett kräftindex, för hur fångsterna i en sjö kommer att bli.

– Alla vill veta hur fisket kommer att bli i största allmänhet, men det krångliga är att man måste skräddarsy en modell för varje enskild sjö, säger Lennart Edsman, forskare vid SLU Aqua. Fångsterna och effekterna av klimatet påverkas av sjöns storlek, djup, näringsstatus, vattenkemi, konkurrens från andra organismer, rovfisksamhället, beståndets täthet, skyddsmöjligheterna, bottensubstratet och var i landet sjön befinner sig.

Det gör att varje sjö kräver en helt unik prognosmodell med olika tidsförskjutningar av klimateffekterna och med hänsyn till vilka stadier i kräftans liv som är viktiga just där.

– I modellen för Vättern testade vi temperaturens betydelse för fyra kritiska faser i en kräftas liv: överlevnaden för rommen innan kläckningen, rekryteringen, tillväxten strax innan kräftorna blir fångstbara samt vuxna kräftors vinteröverlevnad, säger Lennart Edsman.

Kräftindex för Vättern visade att en bra fångst ett år hade en negativ effekt på fångsten nästa år. Det som hade störst betydelse för hur fångsten blev var stress genom stora variationer i vintertemperaturen två år tidigare. Fångsterna per bur beräknas i år bli tio procent mindre jämfört med förra året.

Kräftindexet har utarbetats i samarbete med Ekoll AB i Malmö och projektet har delfinansierats av Havs- och vattenmyndigheten.

Läs mer/ Fördjupning

Bohman, P., Edsman, L., Sandström, A., Nyström, P., Stenberg, M., Hertonsson, P., & Johansson, J. (2015). Predicting harvest of non-native signal crayfish in lakes—a role for changing climate?. Canadian Journal of Fisheries and Aquatic Sciences, 73(5), 785-792.

Kontaktperson:

Lennart Edsman, SLU, Institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua)

lennart.edsman@slu.se

Tel 010-478 42 26 


Kontaktinformation
Sidansvarig: mikael.jansson@slu.se