SLU-nyhet

Halm bör kunna ersätta svanskupering på grisar även i EU

Publicerad: 01 oktober 2019

Understimulerade grisar kan rikta sina undersökande beteenden mot andra grisar, med svansbitning som följd. Inom EU är det mycket vanligt att kupera grisarnas svansar för att motverka detta problem, men problemet kan förebyggas med halm i boxarna, som man gör i Sverige. Halmen orsakar inte några hygieniska problem av betydelse – vilket brukar anges som argument för kupering. Detta visar Torun Wallgren i en avhandling från SLU.

I naturen ägnar grisar merparten av sin tid åt att utforska sin omgivning med trynet. I produktionsmiljöer är detta utforskande beteende ofta helt beroende av tillgång till material att undersöka, och grisar som inte får utlopp för detta beteende kan rikta intresset mot andra grisar och börja bita på deras svansar. Svansbitning är ett onormalt beteende som orsakar akut, kort och långvarig smärta och det försämrar hälsa, produktion och djurvälfärd i uppfödningen.

För att uppfylla grisarnas utforskande behov ska grisar inom EU alltid ha tillgång till material att undersöka, såsom halm. I Sverige och några ytterligare länder är det helt förbjudet att kupera grissvansar för att motverka svansbitning, medan förbudet i EU endast gäller rutinmässig svanskupering. Trots detta kuperar man över 90 procent av de grisar som produceras inom EU, istället för att lösa problemet genom förbättrad uppfödningsmiljö. Kuperingen skapar en mindre attraktiv och känslig svansspets som gör grisarna mindre villiga att tillåta svansbitning. Kuperingen syftar till att reducera symptomen av svansbitning snarare än orsaken.

– Ett argument för att inte förbättra uppfödningsmiljön och ge exempelvis halm istället, är oron att det ska leda till försämrad hygien. Men min avhandling visar att halmen inte påverkar hygienen negativt, åtminstone inte med de halmmängder jag har testat, säger Torun Wallgren.

För att få en bild av svenska bönders erfarenheter av att föda upp grisar med intakta svansar och av användningen av halm i praktiken gjorde Torun Wallgren en intervjuundersökning. Där framkom att alla gav sina grisar något slags manipulerbart material och att 99 procent använde halm. Uppgifter från slakterier visade att svansskador registrerades på i genomsnitt 1,7 procent av slaktkropparna.

I fem grisbesättningar undersökte Torun Wallgren effekterna av att fördubbla halmgivan. Detta visade sig minska förekomsten av svansskador ytterligare och mängden undersökande beteenden hos grisarna ökade. Den ökade halmgivan hade dock ingen eller liten inverkan på hygienen.

Möjligheten att uppmärksamma tidiga tecken på svansbitning i en besättning undersöktes i en särskild studie. Grisar med hängande svans vid utfodring visade sig oftare ha sår på svansen är grisar som hade knorr. Mindre allvarliga skador, t.ex. svullnad eller bitmärken, upptäcktes däremot inte med hjälp av svanspositionen.

– De viktigaste slutsatserna är att en ökad halmgiva minskade andelen svansskador och ökade de halminriktade beteendena, utan att påverka hygienen negativt. Därför bör det vara möjligt att använda halm för att öka det undersökande beteendet istället för att svanskupera även i EU, säger Torun Wallgren.

En mer utförlig populärt skriven sammanfattning på svenska finns på s 83–85 i avhandlingen.

__________

Agronom Torun Wallgren, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, försvarade sin doktorsavhandling A tale of tails. Prevention of tail biting by early detection and straw management den 20 september 2019 vid SLU i Uppsala. Opponent var professor Nicole Kemper, University of Veterinary Medicine Hannover, Tyskland.

Mer information

Torun Wallgren
Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU
0511-672 19, torun.wallgren@slu.se
https://www.slu.se/cv/torun-wallgren/

Länk till avhandlingen (pdf)
https://pub.epsilon.slu.se/16287/

Pressbilder

(Får publiceras fritt i anslutning till artiklar om detta pressmeddelande. Fotograf ska anges.)

Med halm i boxarna stimuleras grisarnas undersökande beteende. Foto: Torun Wallgren

Torun Wallgren letar efter små tecken på svansbitning på grisarnas knorrar. Grisar med hängande svans vid utfodring hade oftare sår på svansen än grisar med knorr. Foto: Sofia Wilhelmsson

Torun Wallgren. Foto: Patrik Söderman