Risk för ökade växthusgasutsläpp med storskalig omställning till eko om konsumtionen av livsmedel antas vara konstant

Studien bygger på en tidigare modellingsstudie som beräknat hur mycket animaliska och vegetabiliska produkter som skulle kunna produceras med ekologiska metoder i regionen. Man fann i denna tidigare studie att produktionen i termer av energi till människor skulle nå 64 procent av det som nu produceras i det konventionella jordbruket. Mest skulle produktionen av spannmål, gris och kyckling minska medan antalet idisslare ökade något och grönsaksproduktionen inte påverkades. Man konstaterade i den tidigare studien att det således skulle krävas en rad åtgärder för att undvika storskalig import för att täcka upp för produktionsbortfallet, inklusive förändringar i konsumtionsmönster och minskat svinn. I den nu publicerade studien av samma forskare har man också beräknat hur växthusgasutsläppen skulle påverkas av denna 100-procentiga omläggning till ekologisk produktion och här antagit att produktionsbortfallet täcks upp av import. Man fann att utsläppen i regionen från denna omläggning minskade med 6 procent utan hänsyn tagen till förändringar i markkol och utan hänsyn tagen till hur produktionsförlusten täcks upp.

När det gällde markkolsförändringar antog forskarna att en övergång till ekologisk produktion motsvarade en övergång från ensidig odling av ettåriga grödor till växtföljder med vall. Inlagringen bedömdes till 0.18 ton C per hektar och år baserat på litteraturdata och med hänsyn taget till hur mycket av den befintliga åkerarealen i regionen som redan inkluderar vall. Den totala kolinlagringen motsvarade då cirka fem procent av utsläppen orsakade av produktionen.

Vad gäller importen som antogs behövas för att täcka produktionsbortfallet så beräknades att en yta fem gånger större än den som idag används för importerade produkter till England och Wales skulle behövas. Forskarna studerade tre olika scenarier för vad det är för mark som då tas i anspråk; 1) all mark består av gräsmark, 2) hälften av marken är gräsmark och 3) en tredjedel av marken är gräsmark. Man beräknade sedan hur stora koldioxidutsläppen skulle bli när denna mark tas i bruk.

Det totala resultatet, det vill säga, de direkta utsläppen från produktionen samt kolinlagring och utsläpp från uppodling utomlands sammantaget, varierade väsentligt beroende på antaganden kring kolinlagring och speciellt kring vilka marker som odlas upp utomland. Man fann att utsläppen av växthusgaser ökade med 56 procent om ingen kolinlagring i mark antogs och att all mark utomlands som odlas upp är gräsmark. Om en maximal kolinlagringspotential antogs samt att marken utomlands bara till en fjärdedel består av gräsmarker så var utsläppen ungefär lika stora som från den konventionella produktionen idag.

Man beräknade också en så kallad ’Carbon Opportunity Cost’ som visar hur mycket kol som skulle kunna bindas in om marken som används för att producera livsmedel istället skulle användes för att producera skog.  Tas detta med i beräkningen blir utsläppen från en övergång till ekologisk produktion i England och Wales betydligt högre eftersom markarealen utomlands ökar väsentligt (fem gånger mer – se ovan) under förutsättning då att konsumtionen inte ändras. Författarna drar slutligen slutsatsen att en storskalig övergång till ekologisk produktion i England och Wales kraftigt skulle öka växthusgasutsläppen på grund av ökade utsläpp utomlands. Man ger i denna studie inte så mycket uppmärksamhet kring möjligheterna att minska det totala behovet av livsmedel genom förändrade kostmönster och minskat svinn.

Andra forskare har dock visat hur ekologisk produktion i kombination med förändrade kostmönster och minskat svinn kan föda världens befolkning kombinerat med minskade utsläpp. Att förutsätta en 100-procentig omställning till ekologisk produktion samtidigt som konsumtionen inte förändras får anses orealistiskt i praktiken då en så pass storskalig förändring av jordbruksproduktionen skulle innebära stora förändringar i priser och utbud. Dock är det svårt att förutspå hur konsumtionen kommer förändras framöver. Studien visar dock vikten av att undvika att ytterligare åkermark tas i anspråk för att inte öka växthusgasutsläppen, samt behovet av förändringar i kostmönster och minskat svinn för att ge utrymme åt mer extensiva produktionsformer med lokala miljöfördelar, något som också den senaste IPCC-rapporten om markanvändning belyste.   

Elin Röös