Nyhet

Relationsbyggande viktigt för framgångsrik älgförvaltning

Publicerad: 13 december 2019
Porträttbild av Sabrina Dressel.

Upplevelser av tillit, rättvisa och fördelaktigt samarbete är framgångsfaktorer för förmågan att anpassa sig till nya utmaningar. Det visar en ny studie av den svenska älgförvaltningen.

När viltpopulationer, markanvändning och klimat förändras skapas nya utmaningar för viltförvaltningen. 2012 infördes en adaptiv och ekosystembaserad älgförvaltningsmodell i Sverige där tyngdpunkten ligger på förmågan att anpassa sig efter just detta.

– För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, säger Sabrina Dressel, doktorand vid SLU, institutionen för vilt, fisk och miljö.

Därför har hon tillsammans med forskarkollegor från Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.

Älgförvaltning på flera nivåer

Inom älgförvaltningen sker målsättning och planering av åtgärder på flera olika nivåer. I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden som alla ska omfatta en älgstam. I varje älgförvaltningsområde finns en älgförvaltningsgrupp med representanter från jägare och markägare, i norr även rennäring. Älgförvaltningsgruppen sätter upp förvaltningsplaner med målsättningar när det gäller älgstammens storlek och acceptabla betesskador. Inom varje älgförvaltningsområde finns flera frivilliga sammanslutningar av lokala jakträttsinnehavare, dessa kallas älgskötselområden. Även älgskötselområdena gör egna planer där de sätter mål och föreslår åtgärder. Det är sedan länsstyrelsen i varje län som fastställer planerna från både älgförvaltningsgruppen och älgskötselområdena.

Attitydundersökningen, som skickades ut till Sveriges älgförvaltningsgrupper och älgskötselområden, visar att de som känner tillit till förvaltningsnivån ovan, uppfattar systemet som rättvist och gynnas av samverkan med lokala aktörer i högre grad ansåg att de också hade förmåga att anpassa sig till nya utmaningar.

– Vår forskning visar hur viktigt det är med goda relationer mellan olika förvaltningsnivåer för att kunna hantera viltförvaltningens utmaningar, säger Sabrina Dressel.

Forskningen har gjorts som en del i projektet GOVERNANCE, med stöd från Naturvårdsverket och Svenska Jägareförbundet.

Vetenskaplig artikel:

Dressel, S., Johansson, M., Ericsson, G., & Sandström, C. (2020). Perceived adaptive capacity within a multi-level governance setting: The role of bonding, bridging, and linking social capital. Environmental Science & Policy, 104, 88-97. doi:https://doi.org/10.1016/j.envsci.2019.11.011

Fakta:

Så fungerar älgförvaltningen

Dagens älgförvaltning spänner över flera administrativa nivåer, det kräver en samordning av mål och åtgärder som planeras på de olika nivåerna.
Älgjakt kan bedrivas inom tre olika typer av områden: oregistrerad mark, licensområde eller älgskötselområde. Alla dessa områden ingår i ett älgförvaltningsområde med en grupp som planerar förvaltningen för det övergripande området.

Det är sedan länsstyrelsen som fastställer målsättningar och planer från både älgförvaltningsområden och älgskötselområden. Inom länsstyrelsen finns också en viltförvaltningsdelegation som beslutar om övergripande viltförvaltningsfrågor. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen är de nationella myndigheter som ansvarar för viltförvaltningen och en hållbar förvaltning av landets skogar.