SLU-nyhet

Ta ner himlen till jorden: Söker lokala klimatlösningar i skogen

Publicerad: 10 december 2019
Isabella Hallberg-Sramek, doktorand vid SLU. Porträtt

Hur kan skogen användas för finna lokalt skräddarsydda strategier och lösningar på klimatproblemet? Den frågan undersöker SLU-doktoranden Isabella Hallberg-Sramek tillsammans med en tvärvetenskaplig grupp forskare och en grupp lokala aktörer från Västerbotten och Småland som alla har koppling till skogen.

Forskningsprojektet Ta ner himlen till jorden har med pengar från Formas tagit sig an att utforska om skogen kan bli en länk mellan den abstrakta klimatfrågan och människorna och lokalsamhället där skogen finns? Future Forests har bidragit i projektet med finansiering av workshops och exkursioner som hållits under 2019.

–Idén är att försöka tänka nytt kring skogsskötsel, hur vi använder skogen idag och hur vi tror att vi kommer att använda den framöver när klimatet förändras. Vilka samhällsnyttor vill de lokala aktörerna se?, säger Isabella Hallberg-Sramek.

Abstrakt klimat

Klimatfrågan upplevs ofta som något abstrakt ”där uppe” i himlen, som verkar globalt, över stora tidsskalor och som hanteras av experter på globala politiska möten. I diskussionerna är det lätt så att enskilda människor och enskilda platser upplevs som betydelselösa, vilket riskerar att väcka klimatångest eller skapa klimatförnekelse.

Idag har skogen fått en central roll i klimatdiskussionerna, till exempel som fossilfri lösning på material- och energibehov eller som offer för det förändrade klimatet. Forskningsprojektet Ta ner himlen till jorden har med pengar från Formas tagit sig an att utforska om skogen kan bli en länk mellan den abstrakta klimatfrågan och människorna och lokalsamhället där skogen finns?

Lokala utmaningar och styrkor

I en serie workshops och exkursioner både i Västerbotten och i Småland har workshopdeltagarna gemensamt fått utforska sin hemtrakts historiska utmaningar och styrkor och framtidsvisioner i ljuset av ett klimatförändringarna. Deltagarna har också med hjälp av back-casting fått försöka formulera vägar mot den önskvärda framtiden. Ett viktigt påpekande är att det inte finns någon strävan efter konsensus.

Isabella Hallberg-Sramek har ansvarat för att organisera två exkursioner där olika sätt att sköta - eller inte sköta - skogen visades och där deltagarna med stöd från forskarna fick resonera kring vad de såg som önskvärt för framtiden. Det är ingen hemlighet att frågorna om skog, skogsbruk och klimat är konfliktladdade och att det finns väldigt skilda synsätt.

Vi var noggranna med att försöka att inte påverka deltagarna utan låta dem utgå från sin egen kunskap, som kan vara både vetenskapsbaserad, traderad eller erfarenhetsbaserad, säger Isabella Hallberg-Sramek. Samtidigt hade vi noggrant förberett för att kunna styra dem in på det som vi identifierat som intressanta frågor. Till exempel - ser de att man skulle kunna anpassa skogsskötseln för att passa Vindeln eller Lessebo bättre? Och hur i så fall?

Risker och möjligheter med skogsskötsel

Exkursionen besökte fem olika miljöer, till exempel en skog som lämnats utan skötsel, en gödslad skog och en skog med främmande trädslag. Deltagarna fick fundera över vilka möjligheter och risker de såg med de olika sätten att använda skogen.

–Det här blev en möjlighet för alla deltagare att konfronteras med kunskap som de själva inte hade. I slutet av dagen konstaterade många att exkursionen och projektet som helhet hjälpt dem att se nyanser som de inte såg innan. Det är den här reflexiviteten som vi är ute efter, säger Isabella Hallberg-Sramek.

På ett djupare plan handlar projektet om att försöka tillämpa idéerna om ”reflexive forestry” och transtemporalt tänkande i praktiken och utgå från lokalsamhället. Det låter kanske som komplicerade begrepp, men det handlar om att försöka bredda och fördjupa bilden av nutiden och inse att hur vi ser på både historien och framtiden påverkar nuet.

–Det handlar också om att skapa en framåtrörelse genom att kombinera det här analyserande, självreflekterande sättet att tänka med handlingskraft, berättar Anna Sténs, projektledare för Ta ner himlen till jorden. Vi prövar om vi kan omvandla idéerna om reflexivitet till ett fungerande verktyg för styrning.

Forskningsprojektet Ta ner himlen till jorden inleddes under 2018 och kommer att avslutas 2021.

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se