SLU-nyhet

Vad är skogens outnyttjade potential?

Publicerad: 14 mars 2019

Det nationella skogsprogrammet har identifierat ökad satsning på mångbruk av skogen som en prioriterad fråga. Under 2018 och 2019 har Future Forests fått uppdrag av regeringen att utforska möjligheterna med mångbruk. En intressant fråga är om det finns en outnyttjad potential för ytterligare mångbruk av skogen och hur den i så fall ser ut?

-Det är intressant för det kan uppfattas som lite dubbla signaler, säger Camilla Sandström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Å ena sidan föreställningen om en outnyttjad potential, å andra sidan markägare som hävdar att äganderätten är hotad eftersom många gör anspråk på skogen.

Skogen påverkas av många lager av rättigheter. I botten finns äganderätten som innebär stor rådighet över marken och ett krav på att ta hänsyn till vissa värden. Därutöver finns jakträtten som kan arrenderas ut, rennäringens marknyttjande som omfattar halva Sveriges yta och dessutom allemansrätten. Ovanpå det finns kravet på hänsyn till djur och natur.

-I våra studier ser vi att den outnyttjade potentialen med mångbruk ofta kopplas samman med någon av dessa rättigheter. Antingen att markägare ska utveckla sitt ägande och komplettera med aktiviteter parallellt med till exempel produktion eller att någon ska utveckla till exempel turism eller rekreation kopplad till exempelvis jakträtten eller allemansrätten, säger Camilla Sandström.

Det verkar emellertid saknas incitament för att utveckla nya jobb. Forskning visar att de privata skogsägarna redan har en multifunktionell syn på skogsbruk, men att de inte alltid har intresse eller ser anledning till att göra ytterligare affärer på sin skog. Therese Bjärstig, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, har genomfört en studie av skogsägares syn på sin skog och vilken potential de anser att det finns att utveckla dess sociala värden.  

-Det finns en tendens till ”not in my backyard”. De som valt ett liv på glesbygden vill i många fall ha enskildhet, inte en invasion av turister, säger Therese Bjärstig. Det finns också en försiktighet – man vill inte stöta sig med grannar genom att kommersialisera sin skog på ett sätt som kan störa andra.

En annan viktig fråga handlar om stöd. För att till exempel dra en ridstig eller skoterled krävs ofta koordinering och att många markägare går ihop, samt att det finns en långsiktighet. Här ser Therese Bjärstig ett utrymme för aktörer såsom myndigheter och/eller föreningar att ta ett mer övergripande ansvar. I vissa fall spelar kommuner den rollen vid tecknande av arrendeavtal.

Kanske kan det till och med vara så att det finns en övertro på skogens outnyttjade potential som kommer sig av synen på skogen som en vildmark. Det är ofta så skogen säljs in när turisterna ska lockas till besök.

-Skogen är definitivt ingen vildmark utan tvärtom en kulturmark som brukas aktivt med skogsbruk, jakt, renskötsel och genom de aktiviteter som allemansrätten tillåter, konstaterar Camilla Sandström.

Den forskning som påbörjats utforskar flera olika frågor kring skogens outnyttjade potential för mångbruk.


Kontaktinformation

Annika Nordin, programchef Future Forests, professor
annika.nordin@slu.se, 090-786 82 29, 076-764 59 18

Sidansvarig: annika.mossing@slu.se