SLU-nyhet

Hur mår kycklingarna och värphönsen?

Publicerad: 15 april 2019

Inför påsk brukar kvalitet och välfärd för kycklingar, hönor och ägg hamna i medialt fokus. Elina Åsbjer legitimerad veterinär vid SCAW, Swedish Centre for Animal Welfare, konstaterar att Sverige är ett föregångsland, men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Hon kommenterar problem som finns, och berättar vad man kan tänka på när man handlar påskmat, om man är mån om att djuren ska ha det bra.

SCAW ligger vid SLU, men vilken är er roll?

- Vi arbetar brett med djurvälfärd och djurskyddsfrågor genom att främja forskning, ordna utbildningar och ge expertråd. SCAW fungerar som ett oberoende vetenskapligt stöd för Sveriges myndigheter, näring och organisationer i frågor av detta slag, förklarar Elina Åsbjer.

Elina Åsbjer vid SCAW intervjuades i SVT i slutet av mars för att kommentera den ökning som Livsmedelsverkets veterinärer märkt, av antalet skador bland kycklingar som levereras till ett av Sveriges kycklingslakterier. Vad ökningen beror på är hittills okänt; det aktuella företaget arbetar med att ta reda på det.

- Antalet kycklingar i Sverige som dör under perioden från lastning på gård till avlastning på slakteri är ca 0,2 % eller närmare 200 000 individer årligen, och därtill förekommer även skador som inte i sig är dödliga. Andelen är låg, men det är ändå många fåglar som berörs eftersom vi har en stor kycklingproduktion, berättar Elina Åsbjer.

- Hanteringen när kycklingarna samlas in och lastas går snabbt. Det finns därför risk för att kycklingarna skadas i processen. Problemet är inte specifikt för just det aktuella slakteriet, och det finns ingen enkel lösning på problemet. Klart är dock att både infångningen på gård och avlastningen efter ankomst till slakteriet är riskmoment. Företagen måste jobba aktivt för att minska risken att djur skadas genom att se över utrustningen och handhavandet av den, säkerställa att personalen har fått bra instruktioner och arbetar på ett varsamt sätt, och genast vidta åtgärder om det visar sig att andelen skador ökar.

Finns det andra sätt att hantera djuren som är bättre?

- Det finns småskalig produktion som har en annan, mer manuell hantering av kycklingarna. Detta är dock ingen garanti för att färre kycklingar skadas; även vid manuell hantering kan skador på djuren uppstå. Dessutom kan manuell hantering stressa kycklingarna mer än maskinell hantering, om kycklingarna inte är vara vid att bli hanterade av människor. Rent allmänt måste hanteringen av kycklingarna, vare sig den sker för hand eller med maskin, utföras varsamt och transporttiden hållas så kort som möjligt, för att minska risken för skador och transportdödlighet. 

Vilken kyckling skulle du välja att köpa för att äta?

-  Först och främst ska man välja svensk kyckling, svarar Elina Åsbjer. Svensk djurskyddslagstiftning går längre än EUs djurskyddslagstiftning, bland annat vad gäller beläggningsgrad och tillgång till dagsljus, och beträffande olika djurskyddskrav vid slakt. Dessutom används extremt lite antibiotika i svensk kycklinguppfödning.

- Det faktum att vi får den här typen av larm om ökat antal skador tyder också på att kontrollsystemet fungerar, förklarar hon. Myndigheterna har upptäckt problemet och reagerat gentemot företaget. Det betyder dock inte att alla problem är lösta, utan det finns fortfarande stora möjligheter till förbättringar och förändringar för att öka djurens välfärd, men då måste konsumenten också vara beredd att betala för det.

Är det bättre att köpa ekologisk kyckling?

- Ekologiska kycklingar har större möjligheter att utöva sina naturliga beteenden, genom tillgång till upphöjda sittplatser samt utevistelse under sommarhalvåret, vilket påverkar deras välfärd positivt. Insamling, transport och slakt är däremot rätt likartad oavsett om det är en konventionell eller ekologisk kyckling.

Vilka ägg är bäst att köpa om man bryr sig om djurens välfärd?

- De allra flesta ägg som konsumeras i Sverige kommer från svenska hönor vilket är positivt. Svenska ägg är fria från salmonella, bland annat tack vare vår nationella salmonellakontroll.

- Vår djurskyddslagstiftning skiljer sig även från EUs lagstiftning. I Sverige får man t ex inte klippa näbben på hönorna, och även unghöns (innan de börjar värpa) måste ha tillgång till sittpinnar. De allra flesta svenska värphöns är frigående inomhus. Ekologiska värphöns eller frigående höns utomhus har större möjlighet att bete sig mer naturligt än höns i konventionell produktion, och de har en större yta att röra sig på.

Relaterade sidor: