Osäkerhet hindrar skogsbrukets klimatomställning

Hon har lett en tvärvetenskaplig forskargrupp inom Future Forests som bl.a. studerat hur bioenergiområdet inom skogen utvecklats. Förhoppningen har varit att skogen ska bidra mera till omställningen. Istället har den dåliga lönsamheten för till exempel GROT (tillvaratagandet av avverkningsrester i form av trädens grenar och toppar) avskräckt skogsägare, skogsbolag och entreprenörer från satsningar. Den förhållandevis kostsamma hantering av GROT har konkurrerat med förbränning av sopor – som energibolagen har fått betalt för att bränna.
– Det har saknats en tydlig riktning från samhällets sida för att driva på en ökad användning av GROT som kraftvärmebränsle, säger Maartje Klapwijk. Detsamma gäller snabbväxande energiträd – för en skogsägare framstår det som riskfyllt om man inte kan vara säker på att det finns en marknad när träden ska avverkas.
– Samtidigt finns fortfarande kunskapsluckor, konstaterar Maartje Klapwijk. Det finns till exempel ingen tydlig vetenskaplig konsensus kring hur stor klimatnytta biomassa från skogen kan göra och hur pass omfattande de negativa miljöeffekterna kan vara.

En annan aspekt som blev tydlig var att osäkerhet inte alltid går att hantera med mer kunskap.
– Forskargruppen jag lett var tvärvetenskaplig och medan jag själv och andra naturvetare ofta betonade vikten av att täppa till biologiska och tekniska kunskapsluckor så lyfte samhällsvetare och humanister fram andra infallsvinklar, säger Maartje Klapwijk. Till exempel betydelsen av institutionell tydlighet och styrning, samt det faktum att konflikter mellan värderingar ofta är en starkt påverkande faktor som inte alltid kan förändras med mer kunskap.
– Just frågan om bioenergi har på senare tid tydligt illustrerat hur värderingarna går isär, där länder och organisationer hamnar på varsin sida av konflikten kring synen på bioenergi som alternativ till den fossila energin.

Bioenergifrågan är intressant som exempel, säger Maartje Klapwijk. Vi kan se att det är en kombination av strategiska utmaningar, institutionella brister, kunskapsluckor och kolliderande värderingar som påverkar hur bioenergin får genomslag.
– En skogsägare som funderar på att bidra till energiomställningen genom att satsa på bioenergi har att förhålla sig till rådande skogs- och miljölagstiftning, certifieringsstandarder, en outvecklad och osäker framtida marknad och olika värderingar om det är hållbart eller inte att nyttja skogen för energiändamål.
– För att hantera frågan effektivare borde vi väga in alla dessa aspekter - finns det tillräcklig kunskap, finns det tillit till institutionerna, upplevs samhällsstödet som långsiktigt och finns det värderingsbaserade konflikter som måste hanteras? Mitt stalltips är att om inte de som styr tar tydlig ställning i nån riktning så kommer inget att hända, säger Maartje Klapwijk.