SLU-nyhet

Frågan om ”kolskuld” utredd

Publicerad: 11 september 2019
Gert-Jan_Nabuurs.jpg

– I debatten om skog och klimat talas det ofta om att det uppstår en kolskuld när ett skogsbestånd avverkas. Så kan man möjligen se det i en helt obrukad skog. Men i brukade skogar gäller det definitivt inte.

Det konstaterar Gert-Jan Nabuurs, professor i European Forest Resources vid universitetet i holländska Wageningen. Det finns en ofta torgförd uppfattning att mängden inlagrat kol som minskar vid en avverkning resulterar i en ”skuld” som inte är återbetald förrän den nya skogen på samma ställe blivit lika gammal som den avverkade.

– Men det räcker inte med att bara titta på vad som händer i ett enskilt bestånd efter en avverkning, säger Gert-Jan Nabuurs. Istället måste man anlägga ett helhetsperspektiv och se beståndet som en del av ett landskap. Den avgång av koldioxid som sker då avverkningsrester på ett hygge förmultnar under ca 7-15 år kompenseras av att andra bestånd i växtkraftiga åldrar samtidigt tar upp så mycket mer. Det innebär att när den årliga tillväxten i skogen är större än avverkningen så uppstår ingen kolskuld efter en avverkning. Tvärtom ökar det samlade kolförrådet. Skogen kan alltså sägas göra dubbel klimatnytta. Dels i form av ökad inlagring av koldioxid, dels genom att substituera fossilbaserade produkter.

Gert-Jan Nabuurs lyfter också fram att man inte kan anlägga samma synsätt på skogens klimatnytta överallt i världen.

– Istället handlar det om var i världen man satsar på vad. Skogarna skiljer sig åt beroende på var de är, hur de naturgivna förutsättningarna ser ut och hur de har brukats. Den största klimatnyttan uppstår genom att öka tillväxten i redan brukade skogar, undvika att avverka naturskogar och återbeskoga tidigare avskogade områden.

Fakta:

 

Text & foto: Lars Klingström

Den här texten är hämtad från Future Forests tidning Skog & framtid som publicerades i juni 2018.

Relaterade sidor:

Kontaktinformation