SLU-nyhet

Ta ner himlen till jorden – visioner för skogen i lokalsamhället

Publicerad: 27 september 2019
Ta_ner_himlen till_jorden_utan_titel_webb_300.jpg

Kan skogen användas för att göra klimatfrågan hanterbar i lokala sammanhang? För att ta reda på det har en tvärvetenskaplig grupp forskare från SLU och Umeå universitet bjudit in lokala aktörer i Vindeln, Lessebo, Umeå och Växjö för att utforska historia och framtidsvisioner och hitta handlingsvägar.

Vi försöker tillämpa idéerna om ”reflexive forestry” och transtemporalt tänkande i praktiken och utgå från lokalsamhället, säger Anna Sténs, historiker vid Umeå universitet, som leder projektet. Kan vi omvandla idéerna om reflexivitet till ett fungerande verktyg för styrning?

Det låter kanske som komplicerade begrepp, men det handlar om att försöka bredda och fördjupa bilden av nutiden och inse att hur vi ser på både historien och framtiden påverkar nuet. Det handlar också om att skapa en framåtrörelse genom att kombinera ett analyserande, självreflekterande tänkande med handlingskraft.

Vi har valt att förenkla konceptet till fyra stadier i forskningsprocessen - tänk till, tänk om, tänk nytt och nå ut, säger Anna Sténs. Vi hjälper deltagarna att titta framåt och bakåt för att bättre förstå nuet.

Klimat och lokalsamhälle

I en serie workshops och exkursioner både i Västerbotten och i Småland har workshopdeltagarna gemensamt fått utforska sin hemtrakts historiska utmaningar och styrkor och framtidsvisioner i ljuset av ett klimatförändringarna. Deltagarna har också med hjälp av back- casting fått försöka formulera vägar mot den önskvärda framtiden. Ett viktigt påpekande är att det inte finns någon strävan efter konsensus.

Delar av samtalen har skett i skogen för att på plats uppleva olika former för att bedriva, eller inte bedriva, skogsbruk. Vilka möjligheter och risker kan deltagarna se för människans, lokalsamhällets och naturens välbefinnande? Exkursionerna har letts av Isabella Hallberg-Sramek, doktorand vid SLU och har skett på två platser, dels i Svartbergets försökspark i Västerbotten, dels i Asa försökspark i Småland. Grupperna har fått se exempel på hyggesfritt skogsbruk, som luckhuggning och blädningsskog, skogsbruk med hyggen, blandskog med främmande och inhemska trädslag, gödslad skog, naturreservat och övergiven kulturmark där skogen kommit tillbaka.

Exkursionerna har inneburit mycket tid för deltagarnas egna reflektioner och för gruppdiskussioner med stöd av forskare.

Tänka nytt om skog?

–Tanken var att försöka tänka nytt kring skogsskötsel, hur vi använder skogen idag och hur vi tror att vi kommer att använda den framöver när klimatet förändras. Vilka samhällsnyttor vill deltagarna se?, säger Isabella Hallberg-Sramek.

Under oktober hålls de två avslutande workshopparna där deltagarna får formulera och presentera sina resultat och önskvärda framtider för lokala och regionala beslutsfattare.

 Vi har mött stort intresse från beslutsfattarna. Flera kommunalråd och dessutom Västerbottens landshövding kommer för att ta del av resultaten, säger Anna Sténs.

Projektet pågår under 2018-2021 och finansieras av Formas med 9 miljoner. Projektet är associerat till den tvärvetenskapliga framtidsplattformen Future Forests.


Kontaktinformation