SLU-nyhet

Ny modell för långsiktig skoglig planering

Publicerad: 30 november 2020
Studiophoto av Pär Wilhelmsson

I den nya modellen formas åtgärderna dynamiskt i tid och rum baserat på målet med skogsbruket istället för den klassiska ansatsen, som följd av indelningen i bestånd.

Artikeln “Dynamic treatment units in forest planning using cell proximity” presenterades av doktoranden Pär Wilhelmsson vid Scandinavian Society of Forest Economics konferens där Pär kammade hem priset för bästa doktorandpresentation. Motiveringen kommenterade såväl det aktuella och välskrivna abstract som Pär lämnat in, den bra och tydliga presentationen som Pärs förmåga att göra tekniska svårigheter förståeliga för lyssnarna:

”Scientifically novel and well-written abstract, good and clear presentation, very good way of making a technical issue non-technical for the audience, good at answering critical questions of the broader implications of the study”

Artikeln kommer inom kort publiceras i Canadian Journal of Forest Research. SHa ställde några frågor till Pär om vinsten, hans doktorandtid vid institutionen för skoglig resurshushållning och ämnesområdet skoglig planering.

Kan du berätta mer om artikeln?

Artikeln presenterar en ny modell för långsiktig skoglig planering som bygger på dynamiska åtgärdsenheter. Det betyder att åtgärderna formeras dynamiskt i tid och rum till följd av målet med skogsbruket, istället för som med klassisk ansats, till följd av indelningen i bestånd. Traditionella modeller bygger på beståndsvisa data men när skogliga data utgörs av mycket små rasterceller behövs det nya ansatser för att planeringen ska resultera i realistiska planer.

Vilken påverkan kan studien tänkas ha?

Modellen är en i raden som är ämnad att hantera den här typen av skoglig planering. Vårt bidrag är att vi använde en exakt lösningsmetod samt att enheterna inte behöver vara omedelbart angränsande men ändå tillhöra samma åtgärdsenhet. Mycket av den övriga forskningen inom ämnet har använt heuristiska metoder. Eftersom många beslutsstöd, t.ex. Heureka, är baserade på exakta lösningsmetoder ser vi ett behov av sådana modeller. 

Hur förberedde du presentationen vid konferensen i september särskilt med tanke på din förmåga att förklara komplicerade frågor på ett bra sätt?

Frågorna från åhörarna var relevanta och sånt jag funderat mycket på själv så de var ganska lätta att svara på. Jag försökte förklara modellen konceptuellt snarare än gå djupt in på tekniska detaljer. Det är lätt att skoglig planering blir en massa formler som kan vara svårt att hålla fokus på och svårt att förstå. Den här modellen kan förklaras väl med bilder så jag passade på att göra så.

Ett rutnät som representerar en skog uppdelat i celler där vissa av cellerna markerats för gallring (vänster) samt samma rutnät där vissa av cellerna som gallras klassats som klustrade (höger)till följd av att tillräckligt många närliggande celler också gallras.

Figur 1. Om en cell och tre eller fler av dess grannceller åtgärdas med gallring betraktas en cell som klustrad. Modellen kräver att en viss andel av det totala antalet gallrade cellerna i varje tidsperiod är klustrade och på så vis skapas dynamiska åtgärdsenheter. Cellerna är mycket små (12,5x12,5 m2).

Du är doktorand vid institutionen för skoglig resurshushållning sen ett par år tillbaka. Vad kan du berätta om din avhandling och var i doktorandarbetet befinner du dig?

Min avhandling handlar om att utveckla och utvärdera planeringsmodeller för dynamiska åtgärdsenheter. Den här typen av planering tillvaratar den höga upplösningen i data framtaget med modern fjärranalys. Idén är egentligen inte särskilt ny, de första studierna publicerades på 90-talet. Men i takt med att tillgängligheten till fjärranalysdata ökat har dessa planeringsmetoder blivit alltmer relevanta. Jag har hunnit ungefär halvvägs i doktorandarbetet, vi höll mitt halvtidsseminarium i våras. Jag har läst de flesta av mina kurser så jag har ganska nyligen påbörjat den fas där man ska producera den mesta av forskningen som avhandlingen ska fyllas med. Samtidigt brinner jag för undervisning så jag spenderar en del tid där också. 

Berätta gärna hur Heurekasystemet är del av ditt arbete.

Jag använder Heureka för att simulera skötsel och det framtida tillståndet i skogen. Själva valet av skötselprogram gör jag i egna modeller snarare än i Heurekas optimeringsdel.

Hur trivs du som doktorand? Vad är det bästa med att vara doktorand?

Jag trivs mycket bra! Det bästa är att man får chansen att ägna mycket tid åt problemen man sitter med och lära sig saker på djupet. Dessutom har jag väldigt trevligt med mina kollegor. 

Sidansvarig: mona.bonta.bergman@slu.se