SLU-nyhet
Bättre precision i planteringarna
Publicerad: 27 februari 2020
Trots att ett hygge kan vara väldigt varierat planteras det oftast likformigt. Med nya hjälpmedel öppnas möjligheter att anpassa varje planta efter förutsättningarna. Därmed blir det fler plantor som överlever och frodas.
Per Nordin forskar om hur framtidens föryngringar kan bli smartare. Han är en av doktoranderna inom Fras (Framtidens skogsskötsel i södra Sverige), ett forskningsprojekt där en hel del handlar om att dra nytta av nya digitala verktyg.
– Vi får nu massor av information om hur skogen och landskapet ser ut på en ganska detaljerad nivå. Med hjälp av GPS kan vi dessutom orientera oss och veta positionen för plantorna.
– Genom att dra nytta av de här möjligheterna tror jag vi kan få ett effektivare föryngringsarbete och ståndortsanpassning i ordets rätta
bemärkelse, säger Per Nordin.
ETT HYGGE har olika förutsättningar. Kanske är det nivåskillnader med torra höjdplatåer, branta sluttningar och blöta surdråg i de lägst liggande delarna. Ändå blir ofta planteringen likartad. Efter en och samma markberedning sätts granplantor i jämna rader med ett par meters mellanrum. I de blöta partierna dränks ofta plantorna och på höjderna, där det egentligen borde varit tall, kanske plantan torkar bort. Problemen är välkända. I många årtionden har skogsbruket talat om betydelsen av ståndortsanpassning. Vid föryngringar handlar det om att anpassa markberedning och trädslag efter de förhållanden som gäller på växtplatsen.
– I praktiken är det inte lätt. En skogsägare, som känner varje sten på hygget, kanske klarar det om kunskapen finns. Men oftast görs arbetet av plantörer som arbetar efter någorlunda enkla instruktioner
för att på kortast möjliga tid få maximalt antal plantor i jorden. Det finns vare sig tid eller kunskap att läsa av hyggets förutsättning på plats, konstaterar Per Nordin.
Läs hela Nyhetsbrevet HÄR