SLU-nyhet
Nyckelbiotoperna – en knivig fråga
Publicerad: 20 februari 2020
För att ge studenter en chans att ta del av de mest spännande och konfliktladdade frågorna som är aktuella vad gäller den svenska skogen inleder Future Forests en ny seminarieserie med studenter som målgrupp. Det första seminariet tog upp ämnet nyckelbiotoper som på senare tid har blivit en het fråga i den politiska debatten.
Inför ett 50-tal studenter och andra intresserade intervjuades panelen bestående av Johan Wester, Skogsstyrelsen, Jonas Eriksson, Norra skogsägarna, samt naturvårdsforskaren Jörgen Sjögren, SLU. De har alla tre inblick i både den pågående processen kring nyckelbiotoper och den historiska hanteringen av frågan.
Jörgen Sjögren konstaterade inledningsvis att nyckelbiotoper är ett begrepp skapat av människor, närmare bestämt av Skogsstyrelsen, men sedan begreppet kom till har det fått fötter och kommit att få nya betydelser. Sedan följde ett resonerande samtal som utvecklade det komplexa i frågan, som nyckelbiotopernas betydelse som kunskapsunderlag, inventeringarnas syfte och utformning och den påverkan som nyckelbiotopsregistrering får för skogsägare.
Moderatorer var Isabella Hallberg Sramek och Lina Arnesson Ceder, SLU.
-
IDA PERSSON (höger i bild) läser tredje året på jägmästarprogrammet. "Nyckelbiotoper är en svår fråga. Det är självklart bra att inventera och öka kunskapen om vilka arter som finns i Sveriges skogar men på vilket sätt man ska registrera nyckelbiotoper är svårare. Det kan skilja stort mellan olika regioner vad som är vanliga arter och inte. I vilken utsträckning man ska ta det i hänsyn och om man ska se regionalt eller nationellt på vad som är höga naturvärden är också en fråga. Samt hur man ska hantera skogsägarna som innehar nyckelbiotoper. På sättet det har registrerats nyckelbiotoper nu har det egentligen inte inneburit något formellt skydd men i praktiken har det nästan fungerat som det. Det har inneburit att skogsägare kan drabbas hårt ekonomiskt. Detta på grund av att det blir betydligt svårare, nästan omöjligt, att sälja virke från skogar med höga naturvärden då certifierade bolag inte köper det. Det är också en fråga som berör äganderätten. Jag förstår att det är en het debatt kring detta då det är en komplex fråga."
1/4
-
HUGO ERIKSSON (vänster i bild) läser tredje året på jägmästarprogrammet. "Panelsamtalet visade att frågan inte är helt lätt och att de finns många parter. Man är inte helt överens om att nyckelbiotopsinventeringen är rätt väg att gå för att skydda naturvärden i det större perspektivet. Sedan är det också ytterst oklart kring frågan om ersättning för markägare med större områden med nyckelbiotoper - hur ska de bli kompenserade för att inte kunna bruka sin mark?"
2/4
-
EDITH BREMER (vänster i bild) läser första året på SLU:s masterprogram Forest Ecology and Sustainable Management och har sedan tidigare en kandidat i biologi på Umeå universitet. "Jag var medveten innan om att nyckelbiotoper är en laddad fråga som på senare år också blivit väldigt politiserad. Genom seminariet fick jag en tydligare bild av hur den situationen har uppstått; t.ex. att inventeringarna från början var tänkta som ett kunskapsunderlag men sedan blev så mycket mer i och med hur de kom att behandlas inom certifiering. Var jag än kan komma att arbeta i framtiden, antingen inom skogssektorn, naturvård eller forskning, är det troligt att jag kommer i kontakt med nyckelbiotopsfrågan på något sätt. Det kändes därför väldigt värdefullt att få ta del av kunskap från personer som jobbat med olika sidor av frågan under många år." På bilden syns även LINNEA WÄNGDAHL (mitten) som är naturvårdsbiolog och läser kursen "Samhällsaspekter av vilt- och fisk förvaltning" på SLU, samt ALICE COSATTI (höger).
3/4
-
ALICE COSATTI (höger i bild) är utbytestudent i skogsvetenskap från Österrike och börjar masterprogrammet i Forest Ecology and Sustainable Management till hösten. "Seminariet var verkligen spännande för mig eftersom jag inte var medveten om att det fanns en så stor offentlig diskussion om nyckelbiotoper här i Sverige. Det var första gången jag hörde mer om det. Jag tycker att det är viktigt att lära sig mer om användningsmetoder också i masterprogrammet Forest Ecology and Sustainable Management eftersom vi är en väldigt blandad grupp studenter från Sverige och andra delar av världen." På bilden syns även LINNEA WÄNGDAHL (mitten) som är naturvårdsbiolog och läser kursen Samhällsaspekter av vilt- och fisk förvaltning, samt EDITH BREMER (vänster).
4/4
