De gröna näringarnas uthållighet och motståndskraft i en krissituation

Krönika

"Vi står just nu i en mycket ansträngd situation där alla medborgare prövas och där vikten av att ta ansvar för sig själv och andra kan vara avgörande för samhällets förmåga att stå emot prövningen.

Om vi ser till konsekvenserna för de gröna näringarna, som står för en stor del av vår livsmedels- och råvaruförsörjningen, finns många frågetecken. I det korta perspektivet finns mycket att vinna på att begränsa de negativa effekterna för näringen och företagen. I det längre perspektivet finns det intresse av att se till uthålligheten och robustheten i vitala system som livsmedels-, fiber- och energiförsörjningen.

I båda perspektiven finns det mycket att lära av det vi nu alla är en del av. Vad är det som händer? Vilka beslut tas på olika nivåer från regering till det enskilda företaget? Vilka konsekvenser får det? Hur tas beslut på olika nivåer? Vad kan vi göra bättre? Detta gäller inte minst det enskilda företaget där strategierna kan behöva göras om flera gånger under en kris av denna omfattning.

För lantbrukets produktionsprocesser finns det nu initialt en oro för tillgången på förnödenheter som utsäde, mineralgödselmedel, mineraler, foder, medicin till djur, veterinära tjänster och drivmedel.

Så länge logistiken fungerar som vanligt och varor finns i lager fungerar det mesta. Men situationen kan förändras med kort varsel. Att stora industrier som Volvo och Scania tvingas stänga på grund av komponentbrist kan ses som ett tecken på vår sårbarhet.  

I en annan situation skulle frågorna kunna röra infrastruktur som tillgängligheten till vägar, el, internet och kollektivtrafik. Andra frågor som skulle kunna vara kritiska är tillgången på kompetens och arbetskraft med hänsyn till t.ex. sjukdom i nyckelgrupper. Också myndigheter och politikers arbete med lagar, regler och rekommendationer samt dispenser för att underlätta för näringen i extrema situationer är ett område som det finns anledning att reflektera över.

 I ett längre perspektiv kan livsmedelssystemens motståndskraft mot allvarliga händelser diskuteras. Vi måste reflektera över hur motståndskraft och uthållighet kan stärkas genom att systemen redan från början är mer uthålliga ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

Det kan omfatta åtgärder som ökad kolinlagring (mullhalt), biologisk mångfald (biodiversitet, genetisk variation) men också social hållbarhet genom arbetskraftsförsörjning genom nätverk i närområdet och träning av andra som kan tänkas rycka in vid behov, samt ekonomisk hållbarhet genom ökat fokus på företagsledning och lönsamhet i de enskilda företagen. Viktiga megatrender att förhålla sig i detta är klimatförändringar, globalisering, digitalisering och jämställdhet. 

När vi nån gång i framtiden har tagit oss igenom Covid-19 pandemin, ska vi inte missa tillfället att ta till vara på och lära oss av vad vi varit med om och med hjälp av den kunskapen rusta oss för att möta näst otänkbara händelse. Till dess; ta hand om varandra och tvätta händerna."

Per Hansson
Verksamhetsledare KCF