SLU-nyhet
Vad är viktiga egenskaper för en ekologisk kyckling?
Publicerad: 29 april 2020
En grupp italienska forskare har jämfört sex olika linjer av långsamtväxande kycklingar för att se hur de klarar sig i ekologisk produktion. Resultaten visar bland annat att de kycklingar som växer långsammast anpassar sig bättre till uppfödningsmiljön och forskarna rekommenderar därför att fler faktorer än tillväxt tas i beaktande när man väljer genotyp till ekologisk produktion.
Det är känt att den miljö som den ekologiska produktionen erbjuder ställer andra krav på djuren jämfört med konventionell produktion, bland annat i samband med utevistelse. Inom ekologisk kycklingproduktion skall djuren dessutom leva betydligt längre vilket även det ställer krav på djurens hållbarhet och att de inte växer för snabbt och blir alltför stora.
Forskargruppen jämförde sex olika linjer långsamväxande kycklingar från två olika uppfödare (Aviagen och Hubbard) med avseende på hur de klarade sig i ekologisk produktion. Linjerna som användes skulle ha liknande tillväxt (~40-50g/dag), vilket normalt sett är det man utgår ifrån när man väljer genetiskt material. För att undersöka hur väl kycklingarna var anpassade till produktionen undersöktes djurens aktivitet- och beteendemönster, slaktkroppskvalitet, fjäderdräkt och fotskador.
När forskarna undersökte beteendet såg man skillnader i aktivitetsnivå mellan genotyperna vilka kunde delas in i tre grupper; de som var stillasittande ca 95 % av tiden de som var stillasittande ca 50% av tiden och de som var stillasittande en minoritet av tiden. Även typen av beteende som utfördes skiljde grupperna åt där bland annat de aktiva genotyperna ägnade mer tid åt att äta gräs jämfört med de stillasittande genotyperna ägnade mer tid åt att äta foder. De mest aktiva genotyperna visade också mest undersökande beteende och utnyttjade möjligheten till utevistelse mest (99,8% av fåglarna gick ut) medan de minst aktiva genotyperna utnyttjande möjligheten till utevistelse minst (3,9% av fåglarna gick ut). De mest aktiva genotyperna hade lägst levandevikt medan de minst aktiva hade högst levandevikt vid slakt. Dock hade de genotyperna med högst levandevikt även högre dödlighet, högre förekomst av gödselbränna och fotskador samt sämre fjäderdräktskondition.
Forskarna drar slutsatsen att de djur som har högre produktion sämre anpassade sig till uppfödningsmiljön medan djuren med lägre produktion hade bättre anpassningsförmåga. Det är också troligt att den ökade aktiviteten påverkat tillväxten, eftersom en del av energin de konsumerar går åt till rörelseenergi. Författarna föreslår därför att man ska ta i beaktning även andra faktorer än produktion vid val av genotyp till ekologisk produktion. En väl anpassad ekologisk kyckling skall klara av att hålla god tillväxt samtidigt som de utnyttjar möjligheten till utevistelse vilket ger möjlighet till naturligt beteende såsom födosök, samtidigt som den ökade aktiviteten minskar risken för bland annat fotskador och försämrad fjäderdräkt.
Torun Wallgren