SLU-nyhet

Grön stadsutveckling viktig för att nå FN:s globala mål

Publicerad: 15 juni 2020
Porträttfoto Cecil Konijnendijk

Urbana skogsområden och grönytor är nycklar till en bättre hälsa och mer hållbara städer. Cecil Konijnendijk van den Bosch betonar hur grön stadsutveckling är viktig för att uppnå FN:s globala mål.

Nyligen bidrog Cecil Konijnendijk van den Bosch, professor i Urban Forestry, UBC, tillsammans med en rad kollegor med ett kapitel i forskningsöversikten ”Sustainable Development Goals: Their Impacts on Forests and People”. Här beskriver forskarna bland annat relationen mellan FN:s globala mål och en grön stadsutveckling.

Särskilt det elfte hållbarhetsmålet som lyder ”städer och bosättningar ska vara inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara” visar på stadsutvecklingens roll, menar Cecil Konijnendijk van den Bosch.

– Men de flesta av de globala målen kan länkas till grön stadsutveckling, Målen har sitt fokus på människors hälsa och välbefinnande vilket även är målet med vårt område, säger han.

Gröna städer har fördelar

Fördelarna med grönare städer är flera, menar han. Städernas grönområden och skogar spelar en viktig roll i anpassningen till ett förändrat klimat. Samtidigt som de bidrar till städernas attraktivitet genom att locka fler människor och verksamheter.

– Städer som inte utvecklar sina grönområden kommer att få det svårt i den globala konkurrensen. På längre sikt så kommer de inte att lyckas attrahera människor och företag.

Långtifrån alla har dock insett vikten av de urbana grönområdena för städernas utveckling. Konkurrensen är hård från övrig urban stadsutveckling där nya bostäder och infrastruktur ofta tillåts tränga ut städernas grönska.

– Vi behöver sprida vår forskning bredare genom att paketera om den på olika sätt för olika målgrupper. Men även visa upp goda exempel där bland annat Malmö och Stockholm är två städer som varit mycket framgångsrika i Sverige, säger han.

Han nämner även internationella exempel som Melbourne i Australien och Singapore där grönområden integrerats väl med annan infrastruktur.

Även om urbana skogsområden och grönytor kan hjälpa oss hantera klimatförändringen så utgör den i sig ett hot mot städernas grönska. Här arbetar Cecil Konijnendijk van den Bosch forskargrupp med att kartlägga och utvärdera olika ekosystemtjänster i relation till urban skogsutveckling. Till exempel vilka trädarter som är bättre på att hantera klimatförändringar än andra.

– Vi arbetar en hel del i Kina där vi bidrar med kunskap kring strategier, planering och lagstiftning. Där pågår en kraftfull utveckling och intresset kring urbana grönområden är stort.

Tidigare vid SLU

I dag är Cecil Konijnendijk van den Bosch verksam vid University of British Columbia (UBC) i Vancouver, Kanada. Hans forskning har tagit honom över hela världen och under en tid var han gästprofessor och prefekt vid SLU.

– Sverige är bland de ledande i Europa inom grön stadsutveckling, särskilt vad gäller hanteringen av urbana skogar. Här finns mycket forskning kring området Urban Forestry, vilket var en av anledningarna till att jag valde SLU, säger han.

Hans eget intresse för urbana skogsutveckling och gröna städer kan spåras tillbaka till barndomen. En vanlig helgutflykt med familjen var att vandra i närliggande skogsområden.

– Mina föräldrar var mycket bra på att väcka vårt intresse för naturen. Jag har alltid lockats av interaktionen mellan människor och natur och därför blev Urban Forestry ett bra val.

Cecil Konijnendijk talar under en konferens
Cecil Konijnendijk van den Bosch
Fakta:

Intervju gjord av Magnus Trogen Pahlén.


Kontaktinformation
Sidansvarig: hanna.weiber.post@slu.se