Under perioden 13 juli till 12 augusti samt 31 augusti till 11 september genomför institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet nätprovfisken och ekolodsundersökningar i Vättern för att bland annat ta reda på hur sjöns fiskbestånd påverkas av fiskeregleringar inklusive fredningsområden och utsättningar.
Historiskt har röding, sik och siklöja varit de viktigaste fiskarterna för yrkesfisket i Vättern men sedan början av 2000 talet har dessa ersatts av signalkräfta som den viktigaste arten för yrkesfiskare i Vättern. Skiftet beror delvis på en kraftig nedgång i röding- och sikbestånden.
För att restaurera framförallt rödingbeståndet så infördes 2005 totalfredning av tre större områden i Vättern motsvarande ca 15 % av sjöns totala yta. Samtidigt infördes också utökade lekfredningsområden och ett antal ytterligare förändringar av fiskereglerna.
- Våra undersökningar gör det möjligt att fånga upp utvecklingen av exempelvis röding-, sik - och bytesfiskbestånden och larma berörda myndigheter om det sker stora förändringar i bestånden. Baserat på våra undersökningar ger vi förvaltningsråd till Havs och vattenmyndigheten, som till exempel införande av minimimått eller utökning av fredningstider, säger David Lymer, forskare vid institutionen för akvatiska resurser (SLU Aqua).
(Läs mer om det aktuella läget för rödingbeståndet i Vättern längre ner på sidan (under kartbilden))
Provfiskena kan också bidra med kunskap om hur fredningsområdena och regelförändringarna i Vättern påverkar fisksamhället i stort. Ett förändrat fisketryck kan påverka interaktioner och konkurrens både mellan arter som är inhemska i Vättern, men också med arter som är introducerade i sjön som exempelvis signalkräfta och lax, två arter som alltså inte tillhör den naturliga faunan i sjön.
Provfiskena genomförs av SLU Aqua (Sötvattenslaboratoriet) och sker genom standardiserat nätprovfiske i fem områden under juli och augusti vart tredje år, samt genom ekolodsundersökningar av fisk i den fria vattenmassan (pelagiska arter) i september varje år, för att så representativt som möjlig beskriva tillståndet hos Vätterns fisksamhällen och hur dessa utvecklas över tid.
Provfisket i Vättern ingår i den nationella miljö- och fiskeriövervakningen, och finansieras av Havs- och vattenmyndigheten och Vätternvårdsförbundet.
Översiktskarta över SLU Aquas nätprovfisken i Vättern 2020
1/1
SLU Aqua (före juli 2011 Fiskeriverket) har på uppdrag av Havs och vattenmyndigheten och länsstyrelser runt Vättern genomfört riktade nätprovfisken var tredje år för att undersöka status för fiskbestånden inklusive rödingbeståndet.
SLUs provfisken visar att över perioden 2005-2019 har bestånden av röding ökat. Rödingbeståndet bedöms vara i en återhämtningsfas, och i de råd som SLU Aqua årligen ger rekommenderas därför att fångsten av rödning i Vättern inte bör öka (se rapporten Fisk- och skaldjursbestånd i hav och sötvatten) .
Det fullskaliga provfisket 2017, och ett till omfattning mindre riktat provfiske 2019, visade dock en minskande trend för röding, vilket redovisas i en rapport som nyligen publicerats av Vätternvårdsförbundet
-Vi ser att den positiva trenden inte har fortsatt och därför blir det extra intressant för oss med årets provfiske, för att se om det kommer vara en fortsatt återhämtning eller om det kommer ligga kvar på de något lägre nivåerna vi såg 2017 och 2019, säger David Lymer.
SLU Aqua har även i analyser av tidigare års provfisken noterat att även om medelåldern på rödingar har ökat under tidsperioden, vilket är positivt, så har antalet stora individer minskat. Detta har lett till att SLU Aqua har rekommenderat att ett fönsteruttag (maximimått i tillägg till redan existerande minimimått) för röding bör utredas.
Vatten är livsviktigt. På SLU arbetar över 400 forskare och experter med vattenfrågor, från källa till hav. Vi bidrar med kunskap för att nå de globala hållbarhetsmålen i frågor som rör vattenkvalitet, livet i vatten och människans användning av vattenresurser. Läs mer på www.slu.se/vattenforum.
David Lymer, miljöanalysspecialist
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
david.lymer@slu.se, 010-478 42 52
Ola Renman, miljöanalytiker
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
ola.renman@slu.se, 010-478 42 16, 072-22 43 587
Thomas Axenrot, forskare
Institutionen för akvatiska resurser, Sötvattenslaboratoriet, SLU
thomas.axenrot@slu.se, 010-478 42 13