Värde- och kunskapsbaserad förvaltning av skogslandskapet

Skogslandskapet nyttjas av en rad markanvändare och trycket tenderar att öka på vad skogen ska leverera såväl ekonomiskt, ekologiskt som socialt. Eftersom många användningsområden står i konflikt med varandra behöver effekterna av olika användningar tydliggöras och avvägningar göras mellan dem.

Syftet med VALKMAN-projektet var att förbättra beslutsfattande och förvaltning av skogslandskap genom att föra samman tre olika delar; 1) kartläggning av ekosystemvärden, 2) flermåls- och scenarioanalyser samt 3) dialogprocesser. Tillsammans utgör delarna en bas i en förvaltningsmodell för långsiktig planering av olika ekosystemvärden. Modellen som tillämpades har tre steg:

• Kartläggning av tillgången på nuvarande och framtida ekosystemvärden.
• Utarbeta olika scenarier för skogslandskapets utveckling.
• Involvera intressenter i planeringsprocessen av en framtida skogsförvaltning.

Modellen användes i två fallstudieområden, ett i Sveaskogs ekopark Käringberget i Västerbotten med omgivande skogslandskap, det andra ett skogslandskap i Kolmården norr om Norrköping. Tillgång på ekosystemvärden som kartlades i första steget rörde bl. a. produktion av virke och viktiga tillgångar för biologisk mångfald och rekreation, i det norra området även tillgång på renlav. För kartläggningen gjordes framskrivningar av skogslandskapens utvecklingar med programvaran PlanVis, som är en av programvarorna i Heurekasystemet. För några ekosystemvärden - tillgång på renlav och blåbär - användes helt ny metodik. Baserat på data från Riksskogstaxeringen utarbetades modeller som skattar förekomst av renlav och blåbärsris baserat på information om trädskiktet, ståndorten och andra lokala förutsättningar, som lokalklimat. Modellerna användes sedan på fallstudieområdena där information om framtida trädskikt hämtades från framskrivningar med PlanVis.

Redan i första steget involverades intressenter genom exkursioner i fallstudieområdena. Bland deltagarna fanns skogsbolag, länsstyrelser, rennäring (Västerbotten), jaktlag och frivilligorganisationer inom naturvård. Samband och motsättningar mellan olika mål diskuterades som underlag för den fortsatta processen. I andra steget utarbetades med PlanVis olika scenarier som attraherar olika intressenter för skogslandskapens skötsel och utveckling. De olika scenarierna var mer eller mindre inriktade på virkesproduktion, rennäring (norra området), biologisk mångfald eller rekreation (södra området). Även scenarier som kan ses som kompromisser framställdes. I det tredje steget fick intressenterna bedöma och rangordna de olika scenarierna. För det norra området genomfördes en formell process för flermålsanalys (Multiple-Criteria Decision Analysis) tillsammans med intressenterna. I det momentet användes programvaran PlanEval, som är en del i Heurekasystemet. I det södra området genomfördes en förenklad process. Den framtagna modellen kan användas av länsstyrelser och Skogsstyrelsen vid olika former av rådgivning relaterat till t.ex. grön infrastruktur, samt i samverkansprocesser mellan t.ex. skogsbruk och rennäring.