SLU-nyhet

Evolutionärt perspektiv ger bättre växtskydd

Publicerad: 08 september 2020
En åker med döda plantor på. Foto.

Integrerat växtskydd (IPM) är en metod för att bekämpa skadegörare i odlingar med en kombination av hållbara metoder, inklusive biologisk bekämpning. Nu föreslår forskare från SLU att den här metoden behöver sättas i ett evolutionärt perspektiv för att bli ännu mer effektiv.

Växtskadegörare orsakar skördeförluster på ca 10–60 % i de grödor som odlas mest i världen. I vilda plantor finns en bättre resistans mot skadegörare. I jordbrukssystem har grödorna optimerats för hög kvalitet och större skördar och därmed har egenskaper som ger resistens mot skadegörare fått stryka på foten. Modernt jordbruk är istället beroende av syntetiska medel mot skadegörare vilket kan ha dåliga effekter på mångfalden och människors hälsa.

Liksom bakterier kan växtskadegörare bli resistenta

– Dessutom har många skadegörare utvecklat resistens mot bekämpningsmedlen. Därför går det inte längre att lita på att bekämpningsmedlen kan lösa de problem som uppstår. Det går att likna det här problemet med antibiotikaresistens där alltför bred användning av antibiotika lett till att humanpatogena bakterier blivit resistenta, säger Kristina Karlsson Green, forskare vid SLU och en av författarna bakom artikeln.

Jordgubbsplantor med spindelvävsliknande trådar på. Foto.
Jordgubbsblommor med spinnkvalster. Kvalstren skadar först och främst plantorna genom att suga ur cellerna som dör. Detta syns till en början som små vita fläckar på översidan av bladet. Foto: Catherine Eckert, Shutterstock.

Integrerat växtskydd minskar förlusterna i jordbruket

Integrerat växtskydd är en metod inom odling för att bekämpa växtskadegörare, som t ex insekter, svampar och bakterier, med en kombination av olika hållbara metoder. En av de viktigaste metoderna är biologisk bekämpning, där växternas livvakter (t.ex. nyckelpigor och nyttosvampar) används för att bekämpa skadegörarna. Målet är inte att slå ut alla skadegörare, utan att hålla dem på så låga nivåer att det inte blir några ekonomiska förluster i odlingen. Som sista utväg kan även syntetiska bekämpningsmedel användas. Integrerat växtskydd ska enligt EU-direktiv vara en del av all professionell odling.

Evolutionärt perspektiv kan förhindra resistensutveckling

– Inom medicinsk forskning vet vi att det är väldigt användbart att ha ett evolutionärt perspektiv för att förstå och förutse interaktioner mellan människa, sjukdom och behandling. Därför föreslår vi att även integrerat växtskydd ska sättas in i ett evolutionärt perspektiv. På så vis kan vi ta fram pålitliga växtskyddsstrategier som inte leder till resistens mot åtgärderna hos växtätare, ogräs och andra skadegörare, säger Åsa Lankinen, en annan forskare bakom studien.

I den aktuella artikeln som är författad av tre SLU-forskare beskrivs nyckelområden som särskilt skulle kunna förbättras genom att anlägga ett evolutionärt perspektiv. Ett evolutionärt perspektiv behöver systematiskt vara med i det integrerade växtskyddet och de olika skyddsåtgärderna behöver utvärderas ur ett evolutionärt perspektiv individuellt eller i kombination med varandra.

Mer forskning och finansiering behövs

För att kunna genomföra den här strategin behövs mer finansiering till evolutionsekologi och växtskydd. Författarna föreslår också att evolutionsteorier och evolutionära perspektiv ska vara en del i högre utbildning inom jordbruk, trädgårdsodling och skogsbruk.

– Vi har tagit fram förslag på forskningsfält där vi just nu saknar nödvändig kunskap. Till exempel hur vi kan öka grödornas resistens och tålighet mot skadegörare och hur bekämpningsmetoder kan utvecklas och användas på ett sätt som minskar risken för att skadegörarna ska utveckla kontraresistens mot kemiska och biologiska bekämpningsmetoder. Ett annat område är att ta reda på hur olika metoder fungerar genom matematisk modellering, avslutar Johan Stenberg, artikelns tredje författare.


Kontaktinformation

Porträttfotografi på en kvinna utomhus. Foto.

Kristina Karlsson Green

Forskare vid Institutionen för växtskyddsbiologi, SLU

kristina.karlsson.green@slu.se, 040-415302, 0737-850238

 

 

 

 

 

Foto: Sofia Marmon

Sidansvarig: cajsa.lithell@slu.se