SLU-nyhet

Hur svensk är svensk mat?

Publicerad: 24 september 2020
Framsida till rapport om svensk mat. Gris och ko med svenska flaggor på kroppen.

Svensk ekologisk primärproduktion är i genomsnitt mindre beroende av importerade insatsmedel än svensk konventionell primärproduktion. Det visas i en ny rapport från Ekomatcentrum. Rapportförfattaren Gunnar Rundgren menar att genom ekologiskt jordbruk kan man göra jordbruket mindre beroende av import, gynna ett levande landskap, samt öka lönsamheten och sysselsättningen.

”Svenskproducerad” mat efterfrågas alltmer av såväl enskilda konsumenter som i offentlig upphandling. Vi har en livsmedelsstrategi som ska öka den svenska matproduktionen och beredskapsfrågan har fått nytt liv, inte minst i samband med pandemikrisen vi befinner oss i.

Men hur svenska är egentligen den ”svenska” produkterna? Hur mycket importerade insatser behövs för att producera dem? Och hur ser skillnaderna mellan ekologisk produktion, som betonar de lokala resurserna, och den konventionella produktionen ut i praktiken? Föreningen Ekomatcentrum har anlitat jordbrukskonsulten och författaren Gunnar Rundgren för att närmare syna frågan. Det har resulterat i rapporten ”Hur svensk är svensk mat? En jämförelse av ekologiskt och konventionellt”.

Avgörande för rapportens resultat är användningen av konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel i det konventionella jordbruket. Skillnaderna är till exempel mycket stora för spannmål, där kostnaderna för importerade insatsmedel i den konventionella produktionen är dubbelt så höga per kg jämfört med den ekologiska. För mjölkproduktionen är användningen av kraftfoder och andelen import i kraftfodret också av stor betydelse. Däremot skiljer sig inte användningen av importerade drivmedel nämnvärt åt mellan produktionsformerna. Detta trots att det ofta förs fram att ekologisk odling kräver mer körning för mekanisk ogräsbekämpning, konstaterar Gunnar Rundgren i rapporten.

Karin Ullvén

Sidansvarig: janne.nordlund.othen@slu.se