SLU-nyhet

Tillväxten i världens skogar kan vara underskattad

Publicerad: 01 september 2020

Vad händer med kolförrådet i världens skogar? Svaret på frågan varierar, och det beror i många fall på att det saknas noggranna mätningar av trädvolymer i fält för de flesta av skogarna. Med data från satellitburna sensorer upptäcks med lätthet områden som kalavverkats eller där skogen brunnit upp, men det går inte att se de betydande ökningar av trädvolymer och kolförråd som mätts upp i länder såsom Sverige och Finland. Om denna problematik skriver forskare från bland annat SLU i en artikel i tidskriften Global Change Biology.

Att skogarnas kolförråd i genomsnitt växer har förbryllat forskare i årtionden. En grupp forskare från Finland, Sverige, Frankrike och USA menar i en artikel i tidskriften Global Change Biology att ändrad skogsskötsel kan vara en viktig komponent. Deras tes är att företeelser såsom intensivt skogsbruk och spontan beskogning av övergivna jordbruks- och betesmarker har spelat en viktig roll för  kolsänkans tillväxt sedan mitten av 1900-talet.

– Skogliga förändringar, en historisk övergång från krympande till växande skogsarealer och från glesa till tätare skogar, har inneburit växande förråd av biomassa och kol över stora delar av världen. Vi tror att de här förändringarnas bidrag till den globala kolsänkan har underskattats, säger Peter Högberg från SLU, en av författarna. Och vi tycker att det är viktigt att den här problematiken diskuteras.

Argumenten förtydligas i artikeln. Eftersom skogens tillväxt är långsam är det lätt hänt att en ökning av kolförrådet i biomassa och mark undgår upptäckt. Med satellitburna sensorer som mäter trädkronornas utbredning från ovan är det svårt att upptäcka de förändringar som rör skogens täthet – när en skog väl har slutit sig är det svårt att mäta stammarnas långsamma tillväxt. Däremot är det lätt att mäta de snabba förluster av biomassa som sker vid t.ex. röjning, avverkning och skogsbrand.

Forskarna lyfter fram de noggranna mätningar av trädvolymer och markkol som görs i Sverige och Finland, och som har påvisat betydande ökningar under lång tid. I fallet trädvolymer rör det sig om mätningar som pågått i 100 år i Norge, Sverige och Finland. Dessa noggranna mätningar är världsunika.

– När skogarnas roll i kolbalansen diskuteras förekommer inte sällan motstridiga budskap. I många fall beror detta just på att det saknas noggranna mätningar av trädvolymer i fält för de flesta av världens skogar, säger Peter Högberg.

Forskarna menar att det är mycket viktigt att inse vilken betydelse skogsskötsel och markförvaltning har idag, och kan ha i framtiden, när det gäller att motverka klimatförändringar.

Huvudförfattare är Pekka Kauppi vid Helsingfors universitet. Bland övriga författare återfinns SLU-forskarna Peter Högberg, Tomas Lundmark och Annika Nordin.

Kontaktperson vid SLU

Peter Högberg, professor
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), Umeå
peter.hogberg@slu.se, 090-786 86 05

Artikeln i Global Change Biology

Pekka E. Kauppi, Philippe Ciais, Peter Högberg, Annika Nordin, Juha Lappi, Tomas Lundmark, Iddo K. Wernick. Carbon benefits from Forest Transitions promoting biomass expansions and thickening. Glob Change Biol. 2020;00:1–6.
https://doi.org/10.1111/gcb.15292

Relaterade sidor:


Kontaktinformation