Hur mår den svenska laxen?

Hur mår den svenska Östersjölaxen?

- Situationen för den vilda Östersjölaxen var kritisk på 1980- och 90-talen, men under de senaste 25 åren har många av de kvarvarande bestånden återhämtat sig tack vare att fisket i havet minskat samtidigt som stora restaureringsprojekt återskapat viktiga livsmiljöer i älvarna. Dessutom har dödligheten i laxsjukdomen M74 varit låg.

- Idag mår många av de svenska laxbestånden i Östersjön relativt bra, framförallt bestånden i våra stora outbyggda älvar i norra Bottniska viken. Trots en positiv trend har dock flera älvbestånd ännu inte uppnått förvaltningsmålen eftersom återhämtningen går olika snabbt i olika älvar. Vissa vattendrag har också drabbats av lokala sjukdomsutbrott under senare år. I flera vildlaxvattendrag påverkar dessutom kraftverk och dammar vandringsmöjligheterna för fisk negativt.

Läs mer om läget för Östersjölaxen i rapporten Svenska laxbestånd i Östersjön – status, exploatering och förvaltning

Och laxen på Västkusten?

- På Västkusten når en fjärdedel av laxbestånden upp till förvaltningsmålen, men variationen är stor både mellan olika vattendrag och mellan olika år så det är svårt att se någon tydlig trend.

Läs mer om laxen på Västkusten i rapporten Laxbestånd på svenska västkusten - status och förvaltningsbehov

I Fiskarnas rike så pratar man mycket om att lax borde förvaltas beståndsspecifikt, alltså att förvaltningen och olika åtgärder borde anpassas till hur läget ser ut för laxen i varje enskild älv. Varför är det viktigt?

- Skillnaderna mellan de svenska laxälvarna är stora. I vissa älvar som till exempel i Torneälven och Kalixälven är laxbestånden relativt starka, i Ljungan och Emån är de svaga. Men när de unga laxarna simmar ut i havet så blandas bestånden, och vid fiske till havs så fångas alltså laxar från både starka och svaga bestånd. Fisket till havs har man minskat med olika åtgärder som till exempel ett internationellt förbud mot drivgarn i Östersjön 2008. Sverige fasade ut sitt drivlinefiske i södra Östersjön 2013 och nästa år förbjuds allt riktat yrkesfiske efter lax i södra Östersjön där det finns många svaga laxbestånd.

- Istället bör fisket flyttas in till kusten och älvarna, där man bättre kan styra fisket med mer lokala regleringar. Med en beståndspecifik förvaltning så skulle man kunna tillåta fiske i områden där odlad lax och vild lax från starka bestånd uppehåller sig, men införa hårdare restriktioner i kustområden, älvmynningar och älvar där svagare laxbestånd förekommer.

Vilka verktyg behövs för att kustfisket ska kunna ske mer beståndsanpassat?

- Vi behöver mer kunskap om hur de olika laxbestånden vandrar i tid och rum. Rebecca Whitlock på SLU Aqua har utvecklat en modell som nyttjar bl.a. genetisk information och som vi använder för att studera beståndssammansättningen i olika kustområden under olika tidsperioder. Med modellen går det även att skatta hur mycket lax från varje älvbestånd som fångas i kustfisket.

- Modellen kommer att utgöra ett viktigt verktyg i arbetet med att utveckla en mer beståndsbaserad förvaltning av kustfisket, t.ex. för att identifiera områden där lax från svagare bestånd uppehåller sig och där fiskerestriktioner kan behöva införas.

Mer om beståndsbaserad förvaltning kan du läsa i rapporten Biologisk rådgivning inför översyn av bestämmelser för fiske med fasta redskap efter lax och andra arter längs norrlandskusten

Vad tyckte ni om Martin Falklinds dokumentär Fiskarnas rike?

- En fantastisk produktion med otroligt fina filmsekvenser om livet i våra vattendrag, och som uppmärksammar många av de problem som vandrande fiskarter drabbas av.

Fiskarnas rike - från fjäll till hav

I dokumentärserien Fiskarnas rike tar naturfilmaren Martin Falklind och hans filmteam oss med på en resa genom svenska vattendrag, sjöar och hav.

Den första delen, Älven, sändes i SVT 2 söndag 17 oktober. Del två, Sjön, sänds den 24 oktober kl. 19. Del tre, Havet, den 31 oktober kl. 19. Samtliga delar går också att se via SVT Play.