SLU-nyhet
Renar och renskötsel påverkas negativt av vindkraftsetableringar
Publicerad: 16 november 2021
När vindkraftsparker anläggs i områden med renskötsel påverkas renarnas rörelsemönster och val av betesområden. Hur stark denna påverkan är varierar, och beror på studieområde, årstid och väderförhållanden, men även skogsbruk, rovdjur och parasiter kan påverka utfallet. Många faktorer växelverkar, vilket ger en komplex påverkansbild, enligt studier gjorda vid bland annat SLU.
Nyligen publicerades två forskningsrapporter om hur renar och renskötsel påverkas av vindkraftsetableringar. Rapporterna har skrivits av forskare vid SLU respektive Universitetet i Oslo inom forskningsprogrammet Vindval, som drivs av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
I studien från SLU har forskarna följt renars rörelser i landskapet med hjälp av GPS-halsband, i tre områden där vindkraftsparker har etablerats. Studien täcker såväl tiden före etableringen, under byggfasen och under driftsfasen.
Tolkning och analys av GPS-data har gjorts i nära samarbete med renskötare. Detta har varit nödvändigt för att kunna avgöra vilka positioner som representerat renarnas egna beslut och val av betesområden, vad som representerat renskötarens beslut och val, och vad som representerat en kombination av både renens och renskötarens beslut och val.
I närheten av vindkraftsanläggningarna Mullberg och Glötesvålen i Tåssåsens respektive Mittådalens samebyar visar resultaten på sämre betesro för renarna. I Tåssåsen ökade bl.a. renarnas rörelsehastighet med ökad ljudnivå från vindkraftverken. I Mittådalens sameby innebar etableringen av vindkraft på Glötesvålen i kombination med påverkan från skogsbruket att samebyn inte finner det lönsamt att försöka nyttja det annars utmärkta betesområdet på Glötesvålen.
Anna Skarin, projektledaren, berättar att höglänta områden – vilket sammanfaller med var vindkraftverk etableras – har blivit viktigare för renskötseln vintertid i och med klimatförändringarna.
– Det gör att renskötseln blir dubbelt drabbad av klimatförändringarna, dels blir de svåra vintrarna alltmer frekventa och dels sker den förnybara energiproduktionen som ska avhjälpa klimatförändringarna, just i de områden som renskötseln har ett växande behov av, säger Anna Skarin.
I Malå sameby visade analyserna på en stor variation i påverkan under barmarkssäsongerna. Renarna undvek anläggningarna under kalvnings- och höstperioden, men fortsatte att nyttja höglänta områden under sommaren.
Kontaktpersoner
Anna Skarin, professor i renskötsel
Inst. för husdjurens utfodring och vård
Sveriges lantbruksuniversitet
anna.skarin@slu.se, 018-67 19 54
Per Sandström, docent
Inst. för skoglig resurshushållning
Sveriges lantbruksuniversitet
per.sandstrom@slu.se, 090-786 86 53
Rapporten
Anna Skarin, Per Sandström, Bernardo Brandão Niebuhr, Moudud Alam & Sven Adler. 2021. Renar, renskötsel och vindkraft. Vinter- och barmarksbete. Naturvårdsverket, Rapport 7011.
Länk till Vindvals nyhetsbrev med länkar till båda rapporterna