SLU-nyhet

Vad kommer framtidens mat att kosta?

Publicerad: 22 november 2021
Kundvagn, tomater och grönsaksdisk. Foto.

Media rapporterar just nu om stigande kostnader för råvaror, transporter, energi och förpackningsmaterial, något som snart kommer att synas på matpriserna i våra livsmedelsbutiker. Vad styr priset på livsmedel, och vad kommer framtidens mat att kosta? Och vad kostar maten egentligen, om man även räknar in dess miljöpåverkan? Senaste avsnittet av podden Feeding your mind från SLU Future Food handlar om livsmedelspriser idag och i framtiden.

Har du också stått i en mataffär någon gång med en matvara i handen som du förstår har rest långt och tagit tid, arbete och energi att producera, och tänkt ”Hur kan den här vara så billig”? I vår del av världen kan man ibland förundras över hur billig mat är. I andra delar av världen är mat så dyr att människor inte har råd att köpa ens det viktigaste. Men världen står i ett skeende just nu och framåt som sannolikt kommer att påverka livsmedelspriserna. Enligt Livsmedelsföretagens chefekonom Carl Eckerdal som intervjuas i podden handlar det om en ”perfekt storm”.

– Coronapandemin skapade först en djup ekonomisk svacka, men hastigheten på återhämtningen och prisökningarna har förvånat mig och andra ekonomer. Råvaror, transporter, elkostnader, förpackningsmaterial, och så vidare – efterfrågan och priserna på allt detta har ökat väldigt kraftigt globalt, och effekterna av ökade råvarupriser kommer vi att se framåt julen och våren 2022. Detta i kombination med de pågående klimatförändringarna och världens ökande befolkning gör det inte svårt att leda i bevis att det sannolikt kommer att leda till prisökningar, menar Carl Eckerdal.

Rob Hart, professor i miljö- och naturresursekonomi på SLU i Uppsala konstaterar att priserna på råvaror som olja och kol och matråvaror som vete och soja har följts åt mycket länge.

– Trenderna vi ser till exempel för råolja och spannmål är långsiktigt nedåtgående fram till mitten av 1970-talet då oljekrisen kom. Sedan ser vi mycket högre volatilitet och en tendens över tid till ökande priser. Energipriset driver priset på till exempel spannmål, eftersom energi behövs för att driva traktorer och producera gödselmedel. Nu står vi inför utfasning av fossila bränslen och den omställningen måste betalas på något sätt. Samtidigt blir det en alltmer påtaglig konkurrens om marken i världen. Vi vill ha den till så mycket mer än för att producera mat. De här faktorerna leder mot ökade matpriser.  

Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi på SLU, ser framöver att livsmedelsproduktionen kommer att bli mycket mer kunskapsintensiv och kostsam, utan billiga fossila bränslen. Det är lite av en ny världsbild som närmar sig – inte minst om också externa kostnader börjar räknas in i matvarornas pris.

– Som konsumenter tar vi ofta inte hänsyn till vilken påverkan vår konsumtion av livsmedel har. Köper du exempelvis en avokado betalar du kanske inte för den negativa påverkan som produktionen haft på biologisk mångfald, klimatstabilitet, vattentillgång och dricksvattenkvalitet i produktionsområdet. Men om de här externa kostnaderna kommer att räknas in i priset i framtiden eller inte, det beror väldigt mycket på hur vår livsmedelspolicy kommer att se ut. Ekonomiska styrmedel kan ju både göra ohållbar produktion dyrare och stötta mer hållbar produktion som till exempel gynnar biologisk mångfald.

Lyssna på avsnitt 23 av Feeding your mind (finns också där poddar finns)

Text: Ylva Carlqvist Warnborg

Relaterade sidor: