SLU-nyhet

Fiskfjäll ger viktiga ledtrådar i detektivarbetet kring laxens hälsa

Publicerad: 20 december 2021
Laxfjäll

Kan den kemiska sammansättningen i laxfjäll ge information om laxens tid i havet och användas för att undersöka om och hur laxens diet och uppehållsplats är kopplade till reproduktionsstörningen M74? Ja, konstaterar nu forskare från SLU och Stockholms universitet som i en nypublicerad studie analyserat förekomsten av stabila isotoper av kol och kväve i laxfjäll från fyra decennier och jämfört med senare års tiaminmätningar i laxhonor.

M74 är en reproduktionsstörning hos lax som kännetecknas av tiaminbrist och dödlighet hos nykläckta yngel.

- Vad som orsakar M74 är till stor del okänt men ett flertal hypoteser har lyfts fram gällande förändringar i födovävsstrukturen och laxens diet. Kunskapen om laxens liv i havet är dock begränsad, och tekniker som möjliggör analyser av fjäll innebär en relativt skonsam metod för att få bättre inblick i frågor som är kopplade till laxens hälsa, säger Elin Dahlgren som arbetar med miljöövervakning kring laxhälsa på SLU.

Stabila isotoper av grundämnena kol och kväve återspeglar delvis vart fisken befunnit sig och påverkas även av dess diet. Genom att nyttja det fjällarkiv som finns på SLU Aquas sötvattenslaboratorium kombinerat med information av var fisken befunnit sig när den fiskats upp (Carlin-databasen) kunde man analysera isotopsignaler i laxfjäll och kombinera dessa signaler med detaljerad biologisk och geografisk information under ett tidsspann av 40 år.

- Vi fann ett att laxar från Bottenhavet och egentliga Östersjön skilde sig tydligt i isotopsammansättning vilket ger oss information om födosöks-området för laxen, berättar Agnes Karlsson, lektor i marin ekotoxikologi vid Stockholms Universitet.

Studien visade att honor som producerade rom med låga tiaminhalter (kopplat till yngeldödlighet i M74), födosökte i både i norra och södra Östersjön, vilket tyder på att detta är ett utbrett problem i hela Östersjön och inte begränsat till en viss del av Östersjön.

Projektet har finansierats av Havs och vattenmyndigheten, och projektgruppen  bestod av kompetenser från SLU och Stockholms universitet med kompetens inom vandringsfisk (förste författare Douglas Jones, numera vid SLU Artdatabanken och Philip Jacobson, numera vid SKB), fiskhälsa (Elin Dahlgren, SLU) och användning av stabila isotoper inom ekologi (Agnes Karlsson, SU).

Studien Determining Baltic salmon foraging areas at sea using stable isotopes in scales—a tool for understanding health syndromes publicerades nyligen elektroniskt i den internationella tidskriften ICES Journal of Marine Science.