SLU-nyhet

Mer biomassa till bioekonomin – men gör det hållbart!

Publicerad: 09 december 2021

Vår bioekonomi växer och konkurrensen om resurser från åkermark ökar, men hur ska behovet av biomassa täckas? Ett storskaligt utnyttjande av jordbrukets restprodukter riskerar att medföra negativa konsekvenser för miljö och markbördighet. Att odla mellangrödor i större omfattning på åkermark kan minska dessa negativa miljöeffekter och samtidigt öka mängden tillgänglig biomassautan att konkurrera med den nuvarande mat- och foderproduktion. Ett nytt projekt på SLU ska undersöka hur odling av mellangrödor kan kompensera för de negativa miljöeffekter som uppstår av bortförsel av stora mängder växtrester från jordbruket. Projektet tittar även på vilken potentiell resurs för bioekonomi de bortförda växtresterna utgör.

Vårt samhälle står inför stora utmaningar såsom att motverka och anpassa till klimatförändringar samt att utnyttja en begränsad areal åkermark för att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Samtidigt behöver vi ställa om vår ekonomi till att bli mer biobaserad och cirkulär. Ett sätt att tillgodose behovet av biomassa är att använda befintliga växtrester såsom halm och blast från rotfrukter. Tidigare studier har visat att befintliga växtrester kan tillgodose en betydande andel biomassa för bioenergi utan ökat behov av odling som konkurrerar med vår livsmedelsproduktion. Med ett växande behov av biomassa för produktion av energi, drivmedel och material kommer konkurrensen om resurser från åkermarken att öka kraftigt. Att bortföra mängder växtrester innebär dock också att man bortför växtnäring och minskar bidraget till kolinlagring. Mängden markkol är en viktig faktor för att balansera markens bördighet och bidrag till att reducera utsläpp av växthusgaser.

I ett nytt projekt finansierat av forskningsrådet Formas kommer forskare på SLU undersöka hur odling av mellangrödor kan kompensera för de negativa miljöeffekter som kan uppstå vid bortförsel av stora mängder växtrester från jordbruket. Projektet tittar även på vilken potentiell resurs för bioekonomi de bortförda växtresterna utgör. Målet med projektet är att kunna ge konkreta rekommendationer för att optimera användning av växtrester och odling av mellangrödor för att kombinera hållbar biomassaproduktion för samhällets olika behov av bioekonomi, mat, djurfoder och andra ekosystemtjänster. Resultaten förväntas ha stor betydelse både för lantbrukare som vill aktivt jobba med hållbar produktion och myndigheter som kan använda rekommendationerna som underlag för att stödja hållbar utveckling inom jordbruket.

Med hjälp av livscykelsanlys (LC A) som på ett innovativt sätt kompletteras med markkolsmodellering och ekonomiska utvärderingar kommer effekten av storskalig bortförsel av växtrester studeras. Vidare undersöks möjligheterna för att kompensera negativa effekter genom odling av mellangrödor. Eftersom förutsättningar för att odla mellangrödor varierar geografiskt så kommer analysen genomföras för alla Sveriges regioner.

Ekonomin ska belysas med två metoder för att utreda effekter för den enskilde lantbrukaren och för samhället. För det första undersöks hur lantbrukarens ekonomi påverkas av odlingen av mellangrödan, genom att väga kostnader mot nyttor. Förutom positiva effekter för produktionen som ökad bördighet, ogräskonkurrens, minskad erosion, blommande växter till pollinerare och minskat växtnäringsläckage kan mellangrödan skördas och biomassan användas för produktion av t ex växtprotein eller biogas. Projektet kommer även att belysa under vilka förutsättningar odling av mellangrödor kan vara ekonomiskt fördelaktigt för lantbrukaren eller i vilken utsträckning ekonomiskt stöd behövs.

Projektet kommer även att undersöka vad odling av mellangrödor betyder för samhällsekonomin. Minskat växtnäringsläckage för minskad övergödning av sjöar och hav är ett exempel på en viktig samhällsekonomisk fråga som blir ännu viktigare i framtidens klimat med varma och blöta höstar. Mellangrödor är en viktig del i åtgärdsprogrammen för minskad övergödning, och i Vattenförvaltningens åtgärdsprogram för 2022-2027 föreslås fånggröda som åtgärd för 120 000 hektar. Odling av mellangrödor kan också leda till minskad användning av växtskyddsmedel, stöd till pollinerande insekter och minskning av växthusgasutsläpp. I projektet kommer det sammanlagda värdet av dessa effekter att uppskattas.

Fakta:

Mellangrödor är grödor som odlas på sommaren och hösten efter att huvudgrödan har skördats. Många lantbrukare använder mellangrödor som fånggröda för att fånga växtnäring och minska läckage av växtnäring, eller som täckgröda för att minska markerosion och ogrästillväxt. Odlingen av mellangröda tillför kol till marken samtidigt som man kan återföra växtnäringen som mellangrödan tar upp.