Agrara kunskaps- och innovationssystem, AKIS, lyfts fram i den nya jordbrukspolitik inom EU, som ett sätt för medlemsstaterna att arbeta med att förbättra kunskapsflödena mellan forskning och praktik. Men vad är egentligen AKIS och hur kan det användas? Ett faktablad framtaget inom ramen för ett projekt inom SLU Partnerskap Alnarp reder ut begreppet AKIS, dess historia och ger en översikt över AKIS i Sverige och Europa.
EU:s ständiga kommitté för jordbruksforskning har kommit fram till att det nuvarande kunskaps- och innovationssystemet kunde vara bättre anpassat för att leverera kunskap och innovation till det moderna jordbruket. Och i EU:s nya jordbrukspolitik 2023-2028 lyfts AKIS, där medlemsstaterna uppmanas använda AKIS-konceptet för att stärka kopplingen mellan forskning och praktik.
AKIS är en förkortning av det engelska begreppet ”Agricultural Knowledge and Innovation System” och kan översättas till ”Agrara kunskaps- och innovationssystem”. Det kan ses som en analytisk modell, ett verktyg för att illustrera aktörer och nätverk i ett specifikt sammanhang, exempelvis för trädgårdsnäringen. Nätverk behövs eftersom dagens komplexa frågor och ständiga förändringar kräver samarbete mellan många olika kompetenser.
- AKIS är en modell för att underlätta gemensam analys och dialog om aktörer och nätverk för utveckling av ny kunskap och innovation. Det kan synliggöra utmaningar och möjligheter, säger Lisa Blix Germundsson, doktorand på institutionen för människa och samhälle på SLU i Alnarp.
AKIS är ett sätt att se på en grupp aktörer och deras nätverk. Konceptet har både styrkor och svagheter, och med god medvetenhet om dessa, kan AKIS-konceptet utgöra en tillgång för att utveckla samarbeten mellan aktörer och bidra till att nå samhällsmål om exempelvis hållbarhet och tillväxt.
Några av de framgångsfaktorer för AKIS som nämns i den internationella litteraturen är nätverk mellan aktörer, gemensamt lärande, utveckling av nischer, och nya former för praktiknära forskning.
De senaste 10 åren har flera svenska utredningar analyserat AKIS ur olika perspektiv, pekat på brister och gett förslag på förbättringar, som bland annat bättre behovsidentifiering och tvärvetenskapliga nätverk.
- Studier visar att samverkansplattformars roll blir allt viktigare på grund av bland annat en ökad fragmentering av AKIS. SLU Partnerskap Alnarp är ett exempel på en sådan plattform som kan underlätta samverkan mellan näringsliv och akademi, menar Lisa Blix Germundsson.
Figur 1: Funktioner inom ett AKIS enligt Bachmann (2000:25).
1/2
Figur 2. En modell av AKIS enligt EU SCAR (2012: 9).
2/2
Faktablad ”Vad är AKIS?” LTV-fakultetens Faktablad 2021:10
Faktabladet baseras på projekt ”Kunskap och innovation för tillväxt i trädgårdsnäringen”.
Projektet är finansierat av SLU Partnerskap Alnarp i samarbete med Sparbanksstiftelsen Färs och Frosta/Sparbanken Skåne och LRF Trädgård, LRF Skåne samt SLU RådNu och KSLA.
Projektansvariga: Lena Ekelund Axelson och Lisa Blix Germundsson
Lisa Germundsson
Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgård och växtproduktionsvetenskap, Enheten för samverkan och utveckling
lisa.germundsson@slu.se, 040-41 52 53, 0722-174761