SLU-nyhet

Fler växter men inte fler humlor och fjärilar i landskap med kraftledningsgator

Publicerad: 09 februari 2021

Ängs- och hagmarker minskar vilket har drabbat den biologiska mångfalden hårt. Samtidigt ökar vägrenar och kraftledningsgator där dessa arter har hittat en ny livsmiljö. Nu har forskare från SLU undersökt vilken betydelse det har på landskapsnivå. För växter hade kraftledningsgator i landskapet en positiv effekt. Däremot påverkade det inte blommornas besökare – fjärilarna och humlorna.

–  Det var ett oväntat resultat. Vi hade förväntat oss en större effekt på landskapsnivå eftersom tidigare studier har visat att både vägrenar och kraftledningsgator lokalt kan ha stor mångfald av både fjärilar, humlor och växter, säger Juliana Dániel-Ferreira, huvudförfattare till artikeln som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.

De flesta tidigare studier har undersökt hur linjära infrastrukturmiljöer (som till exempel vägrenar och kraftledningsgator) påverkar biologisk mångfald lokalt. Nu ville forskarna se hur det påverkade artrikedomen på landskapsnivå.

Skillnad mellan olika landskap

Forskarna valde 32 landskap med och utan kraftledningsgator och med låg eller hög täthet av vägrenar. Inom varje landskap inventerade de växter, humlor och fjärilar i olika livsmiljöer: betesmarker, vägrenar av allmänna och enskilda vägar, och kraftledningsgator. Sedan undersökte de om det fanns skillnader mellan landskapen när det gäller antal arter.

Det visade sig att landskapen med kraftledningsgator hade i genomsnitt sex fler växtarter än landskap utan kraftledningsgator. Men däremot fanns det inte fler arter av humlor och fjärilar som är beroende av dessa växter. Inom dessa grupper hade alla landskap i genomsnitt lika många arter. Tätheten av vägrenar och vägar i landskapet påverkade inte antalet arter på landskapsnivå, kanske på grund av att vägarna i sig kan ha en negativ påverkan, trots att vägrenarna hyser många arter.

Hur bra funkar de som livsmiljö?

Kraftledningsgator och vägrenar kan spela en viktig roll för naturvården. De hålls öppna och man hittar många av ängarnas och hagmarkernas växter och djur där. I synnerhet i landskap där de flesta ängs- och hagmarker redan har försvunnit kan kraftledningsgatorna vara en sista utpost där dessa arter kan leva kvar. Men det är viktigt att ta reda på hur väl de fungerar som livsmiljö på sikt och hur de ska skötas för att gynna ängarnas och hagmarkernas arter.

För att följa upp resultaten i den aktuella studien ska forskarna undersöka landskapen mer noggrant för att se om det finns något som förklara skillnaderna mellan växterna och insekterna (fjärilarna och humlorna), till exempel i landskapets sammansättning eller i kvaliteter hos de enskilda livsmiljöerna.

Forskarna har också inkluderat andra mått på mångfald. De mätte hur jämnt det var mellan arterna när det gäller antal individer (evenness), det är skillnad om det är 10 individer av art x och 1000 av art y än om det är 500 individer av båda arterna. Forskarna undersökte också hur nära släkt arterna de hittade var (fylogenetisk diversitet).

Vetenskaplig artikel