SLU-nyhet

Miljöövervakning av pollinatörer testas i sommar

Publicerad: 20 maj 2021

I sommar startar ett pilotprojekt som kan lägga grunden till miljöövervakning av pollinerande insekter i odlingslandskapet. SLU ska inventera bin (där humlor också ingår), blomflugor och dagfjärilar med olika metoder för att ta reda på hur man bäst kan följa pollinatörerna. Det är viktigt för att vi ska kunna se långsiktiga trender.

Under pollineringsveckan lyfter vi på SLU fram några av våra projekt som rör pollinering. I dag 20 maj är det dessutom World Bee Day. Här träffar du Guillermo Aguilera Nuñez. Han koordinerar sommarens fältarbete i pilotprojektet som SLU genomför på uppdrag av Naturvårdsverket.

Det finns många anledningar att hålla koll på pollinatörerna i jordbrukslandskapet.

  • Många är hotade. En tredjedel av alla bin är med på rödlistan och där hittar vi också många arter av fjärilar och en hel del blomflugor.
  • Pollinatörerna är minst sagt viktiga för många av våra grödor, till exempel förbättrar de skörden av åkerböna och raps. När det gäller frukter som äpplen och plommon är de en förutsättning för bra skörd.
  • Jordbrukslandskapet har förändrats och blivit allt fattigare på blommor och lämpliga boställen. Samtidigt genomförs åtgärder som ska gynna pollinatörerna, till exempel att så in blomsterremsor..

Vad ska ni göra?

– Vi ska inventera dagfjärilar, bin och  blomflugor på 15 platser i Sverige från Skåne till södra Norrland. På varje plats ska vi besöka olika typer av livsmiljöer - betesmarker, vallodlingar, åkerkanter och skogskanter. Vi ska använda många olika metoder, till exempel fallfällor och DNA-teknik för att ta reda på vilka pollinatörer som finns på en plats. Sen ska vi analysera all data vi samlat in för att förstår hur man bäst kan övervaka pollinatörer i större skala. Vi kommer att föreslå de mest lämpliga metoderna.

Varför är det viktigt?

– Vi vet ju alla hur viktiga pollinatörerna är för vår mat! Med hjälp av ett övervakningsprogram skulle vi kunna förstå hur sammansättningen av pollinatörerna förändras på sikt. Vi behöver långa tidsserier för att förstå hur trenderna ser ut. Det gör att vi kan svara på frågor om vilken betydelse skötseln av landskapet har för pollinatörerna och hur åtgärder för att gynna dem fungerar. Med data bakåt i tiden kan vi också lättare förutsäga hur pollinatörerna kommer att påverkas i framtiden i olika scenarier.

Varför är du intresserad av pollinatörer? Har du någon favorit?

– Jag blev förälskad i fjärilar när jag gjorde mitt masterarbete och när de hade fångat min uppmärksamhet var det omöjligt att inte också bli intresserad av andra pollinatörer. Fast fjärilar är fortfarande är min favorit. Om jag måste välja en art så får det bli grönsnabbvinge som jag alltid tycker om att se när jag är ute i fält.

Guillermo samarbetar med Anders Glimskär, Karin Ahrné, Erik Öckinger och flera fältassistenter.

Humla på blomma.
Bombus muscorum, mosshumla. Foto: Karin Ahrné
Fjäril på blomma.
Skogsnätfjäril. Foto: Erik Öckinger

Kontaktinformation

Anders Glimskär, forskare, kontakt miljöanalys regional landskapsövervakning
Institutionen för ekologi, SLU
anders.glimskar@slu.se,  018-67 22 20, 076-821 96 70