Minskade renbetesmarker – samlad påverkan kartlagd

Forskare vid SLU och Stockholms universitet har, tillsammans med renskötande samer, kartlagt den samlade negativa påverkan som drabbat rennäringen i Laevas sameby sedan gruvdriften industrialiserades.

– Sedan början av 1900-talet har gruvindustrins utveckling lett till flera andra typer av aktiviteter som tillsammans nu påverkar mer än en tredjedel av samernas renbetesmarker, säger Chris Fohringer, forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö. En gruva är inte bara ett ”hål i marken” där mineraler utvinns, med en gruva kommer infrastruktur och människor; järnväg, vägar, flygtrafik och städer. Lägg därefter till andra typer av markanvändning som skogsbruk, vindkraft, turism, etablering av militäranläggning – och ovanpå allt detta: klimatförändringar.

I denna social-ekologiska studie har forskarna kombinerat kunskap från renskötare med data över renpopulationens utveckling och offentliga data över trender och omfattning av mänsklig aktivitet.

Icke-kulturella metoder nödvändiga

De traditionella flyttleder renarna tidigare vandrat mellan betesområden är på många ställen inte längre tillgängliga. I dag måste renarna delvis transporteras. Den föda som renarna tidigare levt på i vinterbetesområdena är på många ställen borta. Stödutfodring kan behövas.

– Rentransport med fordon och stödutfodring är exempel på icke-traditionella metoder som renskötare i dag tvingas använda för att bedriva renskötsel. Men när de traditionella metoderna ändras – vad händer med kulturen? säger Chris Fohringer.

För att hålla antalet renar stabilt slaktas och säljs också färre djur, vilket påverkar möjligheten att försörja sig som renskötare.

– Framtida utvecklingsmål för samhället i stort, som ökad produktion av förnybar energi och mineraler kommer att förvärra det redan ansträngda läget för Laevas sameby, säger Chris Fohringer.

Kunskap viktig för att bedöma konsekvenser

Denna typ av utveckling är inte begränsad till norra Sverige, utan sker i flera andra resursrika regioner i Arktis och på andra platser på jorden.

Studiens kumulativa angreppssätt, när flera påfrestningar läggs till varandra, skapar en förståelse för utvecklingen i området. Forskarna menar att detta angreppssätt är nödvändigt för att kunna bedöma den totala effekten av människans påverkan.

Kunskap som är viktig i beslutsprocesser som rör markanvändningskonflikter.

– En typ av markanvändningsförändring bör inte bedömas som en isolerad händelse när dess påverkan och konsekvenserna ska utredas och bedömas, säger Chris Fohringer.

(Klicka för högupplöst bild)
Bilden visar Laevas, en av 51 svenska samebyar i Sápmi. De röda markeringarna visar i vilka områden den samlade markanvändningen påverkar rennäringen negativt. Ju mörkare röd färg, desto större påverkan.
De gröna markeringarna visar traditionella renflyttleder, som använts för förflyttningar mellan sommar- och vinterbete. I blått syns vinterbetesmarkerna, det är också där markanvändningstrycket är högst.
Illustration: Fohringer et al., 2021, People and Nature

Vetenskaplig artikel

Fohringer, C., Rosqvist, G., Inga, N., & Singh, N. J. (2021). Reindeer husbandry in peril?—How extractive industries exert multiple pressures on an Arctic pastoral ecosystem. People and Nature, 3, 872– 886. https://doi.org/10.1002/pan3.10234