SLU-nyhet

Skogens möjligheter att motverka klimatförändringar

Publicerad: 27 september 2021
En granplanta på tillväxt

Tids- och systemperspektiv är avgörande i fråga om hur skogen ska hanteras optimalt för att motverka klimatförändringar visar ett examensarbete vid Uppsala universitet. På kort- och medellång sikt kan ökad avsättning vara mer effektivt, medan ju äldre träden blir desto sämre lagrar de kol. Hur framtidens produkter kan komma att ersätta fossila bränslen och material och i vilken grad kommer också spela en stor roll.

I sitt examensarbete har Kristian Tufvesson, student på masterprogrammet i hållbar utveckling vid Uppsala universitet, använt Heureka RegVis för att belysa den svenska skogens potential att motverka klimatförändringar genom att binda in kol och ersätta fossila bränslen och material. Han har simulerat skogens utveckling i hela Sverige 150 år framåt i tiden med fyra olika strategier för skogsskötsel: 

1) Business-as-usual, d.v.s. fortsatt användning av dagens skogsskötsel och ca 16% av skogen är avsatt för naturvård. 
2) Intensivskogsskötsel med mer gödsling, ökad plantering med contorta och uttag av avverkningsrester vid all slutavverkning. Även i detta scenario är ca 16% av skogen är avsatt för naturvård. 
3) Fördubblad areal avsatt skog med dagens skogsskötsel på övrig areal, d.v.s. ca 33% av skogen är avsatt för naturvård. 
4) Fördubblad areal avsatt skog med intensiv skogsskötsel på övrig areal, d.v.s. ca 33% av skogen är avsatt för naturvård. 
  
Scenarierna resulterar i olika nivåer av kolförråd i skogen över tid, även i olika mängder av timmer, massaved och skogsbränsle som tas ut vid avverkning. För samtliga scenarier där biomassa tas ut ur skogen används tre olika nivåer av den klimatnytta biomassan gör genom att ersätta fossila bränslen och material, den s.k. substitutionseffekten: 1) dagens nivå, 2) ökad substitutionseffekt, t.ex. genom ökad användning av långlivade skogsprodukter där kol är bundet och 3) minskad substitutionseffekt, t.ex. genom att fossila bränslen och material ersätts med något annat än biomassa från skogen och att resursanvändningen blir mycket effektivare. 
  
I examensarbetet konstaterar Kristian Tufvesson att svaret på den aktuella frågan om hur skogen ska hanteras optimalt ur klimatsynpunkt beror till stor del på vilket tids- och systemperspektiv som används och hur stor substitutionseffekten kan komma att vara i framtiden. Ökad avsättning av skog kommer sannolikt att vara mycket mer effektivt på kort till medellång sikt. Effekten minskar dock med tiden till följd av att skogens förmåga att lagra in mer kol avtar med åldern. Hur bra scenarierna med dagens skogsskötsel och intensivskogsskötsel står sig i jämförelse med ökade avsättningar beror på hur stor substitutionseffekten kan vara i framtiden. Med en hög substitutionseffekt kommer troligtvis scenarierna med bibehållen och ökad skogsproduktion att vara mer positiva ur klimatsynpunkt på lång sikt. Det tog dock de scenarierna nästan hela studietiden om 150 år att nå upp till den klimatnytta som uppnåddes med avsättningar.   


Kontaktinformation

Hampus Holmström, Analytiker/Projektledare beslutsstöd
Institution för skoglig resurshushållning/SHa, SLU
hampus.holmstrom@slu.se, 090-786 83 74, 072-741 45 84

Sidansvarig: mona.bonta.bergman@slu.se