Klimatförändringarna kan komma att påverka den mikrobiologiska livsmedelssäkerheten i hela livsmedelssystemet, något som synliggjordes i en ny rapport som publicerades av Livsmedelsverket nyligen. Det kan handla om allt ifrån extra påfrestningar på odlingar och djurhållning till ökade förutsättningar för spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer och toxiner.
Text: Sofia Boqvist och Ann Albihn, Institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap, SLU.
Under hösten 2021 publicerade Livsmedelsverket rapporten Mikrobiologiska faror i livsmedel vid ett förändrat klimat (L-2021 nr 19) för att öka kunskapen om klimatförändringens påverkan på mikrobiologisk livsmedelssäkerhet. Rapporten har ett svenskt perspektiv och fokuserar på sjukdomsframkallande bakterier, parasiter, virus och mögeltoxiner i livsmedelssystemet. Den omfattar flera kärnområden och expertis som finns inom SLU och relaterar till frågeställningar kopplat till ett förändrat klimat, t ex, djurhållning och djurvälfärd, växtodling, mikrobiologi, livsmedelssäkerhet, hållbarhetsaspekter med mera. Inom dessa områden bedriver SLU forskning med hög internationell kvalité, tar fram policyunderlag samt utbildar framtidens aktörer inom livsmedelssystemet.
Klimatförändringen påverkar livsmedelssäkerhet i hela livsmedelssystemet, men det är primärproduktionen som är speciellt utsatt, vilket också nämns i rapporten. Anledningen till detta är att odlings- och djurproduktionssystem direkt påverkas av extremväder och ett förändrat klimat. Det kan exempelvis handla om ökad risk för spridning av sjukdomsorsakande bakterier mellan djur på grund av översvämningar, ökad risk för mögeltillväxt i spannmål på grund av ökad luftfuktighet eller introduktion av nya smittämnen då klimatet blir varmare.
Vad avser själva klimatförändringen påverkas livsmedelssäkerheten av både ändrat normalläge med ökande temperatur och ojämnt fördelad nederbörd, samt extremväder, såsom översvämningar och torka. Både ett ändrat normalläge och extremväder kan leda till ökad tillväxt, längre överlevnad och större spridning av sjukdomsframkallande mikroorganismer och mögelgifter. Dessutom orsakar värme och torka stress hos både växter och djur, vilket gör dem mer utsatta för infektioner och sjukdomar som påverkar livsmedelssäkerheten.
I Livsmedelsverkets rapport sägs också att det finns många källor till osäkerhet och att det därav inte är lätt att bedöma hur klimatförändringen påverkar mikrobiologisk livsmedelssäkerhet. I bilagor har man listat de sjukdomsframkallande mikroorganismer och toxiner som bedöms kunna få ökad förekomst i olika livsmedelsgrupper. Några exempel är att det finns hög evidens för att bakterier som Bacillus anthracis, Francisella tularensis, Salmonella spp., Shigella spp. och Vibrio spp. kan komma att öka i förekomst i miljö, vatten, djur, växter eller livsmedelsråvaror på grund av ett förändrat klimat. Vidare bedöms alla livsmedelsburna virus kunna öka i förekomst på grund av klimatförändringen. För parasiter som Cryptosporidium spp., Giardia intestinalis och Toxoplasma gondii är evidensnivån medelhög för en ökning. För mykotoxinerna (mögelgifter) bedöms alla fusariumtoxiner som tas upp (DON, T2/HT2, ZEN och fumonisiner) kunna öka och det är även hög evidens för att aflatoxiner kommer att öka.
I många fall kan generella åtgärderna sättas in för att minska spridning och förekomst av dessa faror i olika typer av livsmedel. I andra fall kan mer specifika åtgärder behövas. Gemensamt är att det behövs goda kunskaper i hur uppkomst och spridning av mikroorganismer sker för olika typer av livsmedelsgrupper. I vissa fall finns tillräckligt med kunskap, i andra fall inte.
Inom Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap på SLU finns flera områden som är direkt kopplade till livsmedelssäkerhet och ett förändrat klimat. Friska djur som växer och producerar bra är centralt för en hållbar och säker livsmedelsproduktion. För att åstadkomma detta krävs åtgärder för att förhindra spridning av infektioner, inklusive zoonoser och livsmedelsburna infektioner, samt att inte behandla djur med antibiotika i onödan för att undvika utveckling av antibiotikaresistens. Djurvälfärd och djurhållning är ytterligare områden som är centrala, djur som är nedsatta eller stressade producerar sämre och är mer infektionskänsliga. Dessutom krävs foder av bra kvalité och väl fungerade inhysningssystem och skötselrutiner. Inom fakulteten finns även ämnet livsmedelssäkerhet som omfattar både produktionen av djur och växter.
För att möta det ökande behovet av vetenskapligt baserad kunskap om hur klimatförändringen påverkar livsmedelssäkerhet behövs forskning och metodutveckling som kombinerar flera olika discipliner. SLU har genom sitt fokus på de agrara näringarna en viktig roll vad gäller att ta fram vetenskapligt baserad kunskap som kan tillämpas praktiskt och som kan ingå i relevanta policyprocesser för att möte utmaningar med ett förändrat klimat.
Myndighetsnätverket för klimatanpassning arbetar gemensamt för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Mer information finns på www.klimatanpassning.se.
Sofia Boqvist är samverkanslektor vid SLU och expert på livsmedelssäkerhet och riskanalys.
Ann Albihn är professor och forskare inom klimatpåverkan på djurhållning och smittspridning och knuten till både SLU och SVA.
Rapporten beskriver vilka sjukdomsframkallande mikroorganismer och toxiner som kan aktualiseras och påverka produktsäkerheten för mat och dricksvatten som konsumeras i Sverige, inklusive hur olika led i livsmedelskedjan kan påverkas och vilka mikrobiologiska faror som är mest relevanta för olika grupper av livsmedel.
SLU Future Food
www.slu.se/futurefood
futurefood@slu.se
Universitetslektor vid institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap (BVF); enheten för bakteriologi och livsmedelssäkerhet
Telefon: +4618672388, +46722403494
E-post: sofia.boqvist@slu.se