Plantförädling och klimatanpassning påverkar framtida skogar

Runtom i Europa analyserar skogsforskare hur olika trädslag kommer att påverkas av barkborrar, nematoder och andra naturliga hot på grund av stigande temperaturer, och hur plantförädling och plantering kan anpassas till framtida skogar. Forskare från Norden och Österrike samlades i Lund för att lyfta fram och diskutera hur man kan utveckla skogsgenetiska resurser för att skapa motståndskraftiga och produktiva bestånd för en osäker framtid.

Magnus Löf, professor och prefekt vid Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap vid SLU, menar att konferensen är viktig för både skogsforskningen och industrin.

– Det är mycket viktigt att forska om plantmaterial och plantgenetik eftersom ett förändrat klimat kommer att förändra växtförhållandena för våra skogar och träd. Trädslagens utbredning kan också komma att förändras och föryngringsmetoder, verktyg och plantmaterial kan behöva anpassas till nya förhållanden, säger Magnus Löf.

Flytt av arter och uppföljning av föryngring

Fördelarna med assisterad migration, då man flyttar arter utanför sitt nuvarande utbredningsområde för att arten ska påverkas mindre av klimatförändringarnas effekter och andra hot, lyftes fram av Debojyoti Chakraborty från det österrikiska skogsforskningscentret SUSTREE. Ekonomiska kostnader och invasiv utbredning är dock exempel på potentiella risker i samband med assisterad migration.

Henrik Hallingbäck presenterade planteringsguiden Plantval, utvecklad av Skogforsk, som visar produktionsindex i förhållande till det närproducerade plantmaterialet och som kan hjälpa skogsägare att välja den mest fördelaktiga plantan för det specifika området. Han lyfte utmaningen i att förutsäga det mest lämpliga plantmaterialet idag eftersom klimatet kan ha förändrats mycket när plantorna har nått halva rotationstiden, jämfört med när plantorna planterades. Mattias Berglund, även han från Skogforsk, presenterade Föryngringskollen, som syftar till att nå stabilare föryngringsresultat över hela Sverige med högre överlevnadsgrad av planterade plantor.

Skadedjursbekämpning, vedegenskaper och blandskogar

Möjligheterna att förbättra björkvedskvaliteten genom genetiskt urval diskuterades när Grace Jones presenterade sin avhandling från Linnéuniversitetet, medan Karin Hjelm från Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap presenterade forskning om hur man fasar ut insekticider men ändå effektivt skyddar plantor mot snytbaggeskador genom att använda mer miljövänliga skyddsbehandlingar.

Hennes kollega Magnus Löf presenterade ett av få sätt genom vilka skogsägare kan anpassa sig till klimatförändringarna – genom att återställa blandskogar. Blandskogar blir mindre stressade än monokulturer, påverkas mindre av skadedjur och kan bidra till mer långsiktig biologisk mångfald. Men att öka mängden blandskogsbestånd i Sverige medför utmaningar.

– En huvudutmaning är det höga betestrycket. Som det är nu leder detta till en homogenisering av beståndsstrukturer istället för en diversifiering. En annan stor utmaning är bristen på praktisk kunskap om hur man etablerar och förvaltar blandskogsbestånd. De flesta rekommendationer är framtagna för monokulturer, säger Magnus Löf.