Kontaktinformation
Louis Mielke
Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, SLU
louis.mielke@slu.se, 018-67 18 55
SLU-nyhet
Marksvampars naturvärden och bidrag till kolinlagring i marken
Publicerad: 17 november 2022
Hur snabbt markorganismer i barrskogen bryter ner och lagrar in kol har stor betydelse för jordens klimat. Om marksvampars artsammansättning ändras kan det få stor betydelse för kolinglagringen. Många symbiotiska mykorrhizasvampar är dessutom rödlistade men kopplingen mellan hur naturvärden bedöms idag och mykorrhizasvampar är svag. Det visar Louis Mielke i en ny doktorsavhandling.
I den boreala barrskogen finns mer svampbiomassa än i något annat ekosystem på jorden. Skogsmark lagrar mer kol än de sammanlagda förråden i växterna och atmosfären. Hur snabbt markorganismerna bryter ner, frisätter och bygger in organiskt kol i skogsmarken har därför stora konsekvenser för jordens klimat.
– Mängden kol bunden i skogsmark är mycket större än den mängd som vi människor släpper ut. Därför kan en förändrad artsammansättning och funktion av svampsamhället i marken få stora konsekvenser, berättar Louis Mielke.
I sin doktorsavhandling har Louis Mielke därför undersökt hur olika svampgrupper bidrar till markrespiration, som ungefär motsvarar markens andning där koldioxid släpps ut, och svampgruppernas bidrag till nedbrytning av organiskt material i marken.
Svampinteraktioner påverkar kolinlagringen
Resultaten visar att interaktioner mellan ljungassocierad mykorrhiza (som lever i samspel med olika buskar som blåbär, lingon och ljung) och ektomykorrhizasvampar (som lever med träd) är viktiga för att sakta ner senare stadier av förnanedbrytningen. De här svampgrupperna påverkar hur mycket kol som blir kvar i marken.
Ljungassocierad mykorrhiza och de buskar de lever i symbios med bidrar till markrespirationen. Om klimatet blir varmare och torrare kan de här arterna påverkas negativt.
– Mina resultat visar att en förändrad artsammansättning kan ha betydelse för kolinglagringen i boreala skogar.
-
Mer än 75 skogsbestånd valdes ut för att representera en gradient av naturvärden. Här syns ett av skogsbestånden från norra Sverige. Foto: Louis Mielke.
1/4
-
Jordprover från barrskog togs in på lab för DNA-baserad mass-sekvensering. Foto: Louis Mielke.
2/4
-
Mycel av en art från svampsläktet Piloderma bildar en matta av mycel under mossan. Foto: Karina Clemmensen.
3/4
-
Ett försök där tallrötter exkluderas med hjälp av nedgrävda metallbarriärer och buskar tagits bort för att förstå olika mykorrhizagruppers funktioner. Foto: Louis Mielke.
4/4
Hänger svampars funktioner ihop med skogens naturvärde?
Eftersom ektomykorrhizasvampar formar ett nära samarbete med träden påverkas många arter med naturvårdsvärden av kalhuggning. När träden tas bort, försvinner även ektomykorrhizasvampen. Många mykorrhizasvampar är dessutom rödlistade och därmed skyddsvärda. Så hur bra fungerar dagens metoder för att identifiera skogar med hög mångfald av marksvampar?
– Mina resultat visar att mångfalden av ektomykorrhizasvampar var högre i den södra boreala regionen än i den norra. Sambandet mellan naturvårdsvärden och ekotmykorrhizasvamparnas mångfald är svagt, men det finns regionala skillnader i förhållandet mellan mångfalden av ektomykorrhizasvampar och bedömda naturvårdsvärden.
– Det kan ha att göra med skillnader i hur skogen brukats och hur ofta skogen kalhuggits i norr och söder. Men svampar inkluderas oftast inte på ett bra sätt i inventeringar, säger Louis.
Louis försvarar sin doktorsavhandling ”Mycorrhizal guild functions and conservation values in boreal forests” torsdagen den 8:e December i Uppsala. Mer information om Louis Mielkes disputation finns här.