SLU:s fältforskningsstation Svartberget utanför Vindeln blir en del av den europeiska forskningsstrukturen ACTRIS. Organisationen samordnar stationer för observationer av kortlivade klimatpåverkande luftföroreningar. Syftet är att få ökad förståelse för hur dessa ämnen bidrar till jordens uppvärmning.
ACTRIS står för forskningsstruktur för aerosoler, spårgaser och moln. Enligt FN:s klimatpanel IPCC utgör aerosolpartiklars funktion den största osäkerheten kring människans inverkan på jordens strålningsbalans och klimatet.
Den korta uppehållstiden i atmosfären gör att halterna av dessa flyktiga organiska ämnen varierar kraftigt både i tid och rum, styrda av en kedja av kemiska omvandlingar samt processer som både tillför och avlägsnar dem från atmosfären.
Detta medför att deras kemiska och fysikaliska egenskaper förändras snabbt, likaså deras inverkan på strålningsbalansen.
Samlokaliserar forskningen
Det är Vetenskapsrådet tillsammans med ingående partnerorganisationer som står bakom svenska ACTRIS. För att öka kunskapen har man valt att samlokalisera sin forskning till fem fältstationer som redan ingår i en annan fältforskningsinfrastruktur, ICOS, där man redan mäter utbytet av långlivade växthusgaser mellan ekosystemen och atmosfären. Svartberget får här representera det nordliga barrskogsbältet.
– Det är viktigt att få med en mätstation i det nordliga barrskogsbältet. Det är en biosfärstyp med många speciella egenskaper och inte minst stor skillnad mellan sommar och vinter och andra luftföroreningshalter än i södra Sverige, säger Mats Nilsson, professor vid SLU:s Institution för skogens ekologi och skötsel.
Unika förutsättningar
Genom att samordna stationerna får forskarna en mängd extra data och kunskap på köpet och kan koppla alla resultat från ACTRIS mätningar med all övrig ekosystem-forskning som redan görs vid Svartberget.
Eftersom Svartberget är en av de mest välinstrumenterade fältforskningsstationerna i de nordliga ekosystemen finns unika förutsättningar för nya forskningssamarbeten.
Mer exakta modeller
– Drivkraften för SLU att vara med i detta samarbete är att vi får en mycket mer komplett bild av hur ekosystemen samverkar med atmosfären och atmosfärprocesser. Med ökad förståelse för den rumsliga och tidsmässiga dynamiken hos kortlivade komponenter i atmosfären kan vi bidra till att globala atmosfärmodellerna, som utgör underlag för den internationella klimatpanelen, blir mer exakta och precisa, säger Mats Nilsson.
De övriga mätstationerna inom ACTRIS Sverige är Hyltemossa i Skåne, Östergarnsholm på Gotland, Norunda i Uppland samt Zeppelin på Svalbard.
Text: Hans Hellberg