Odling av det fleråriga vetegräset Kernza går bra att avbryta enbart genom harvning så länge det sker upprepade gånger. Plöjning av jorden är därför inte nödvändig visar en ny studie från SLU. Studien visar även att Kernza kan fungera som förfrukt till rödbetor.
Fleråriga spannmål, baljväxter och oljeväxter har så många fördelar inom jordbruket att de sägs representera ett paradigmskifte. Med fleråriga grödor minskar behovet av jordbearbetning vilket minskar dagens utsläpp av växthusgaser. De perenna grödorna binder dessutom mer kol i jorden och förhindrar erosion.
En av utmaningarna med fleråriga grödor är att deras välutvecklade rotsystem kan göra dem svåra ersätta med andra grödor. Bland de spannmål som ses som mest lovande finns det perenna vetegräset Kernza. Detta är utvecklat av The Land Institute i USA och inom SLU har det studerats sedan 2015. En av frågorna som forskningen ställt de senaste åren är vad som krävs för att avbryta ett bestånd av Kernza. Nu ges svaret i ett nytt faktablad från SLU Partnerskap Alnarp.
– Både ytlig och djupare jordbearbetning fungerar för att avsluta Kernza, och upprepad harvning behövs där det skett en mer ytligare bearbetning, säger Linda-Maria Dimitrova Mårtensson, docent, institutionen för biosystem och teknologi, SLU.
Forskarnas hypotes var att det skulle krävas en djupare bearbetning för att avbryta odlingen, som så ofta annars inom ekologisk odling då fleråriga örtartade grödor ska avslutas. Men försöken visar att de grundare bearbetningsmetoderna är tillräckliga. Dessa är även att föredra ur ett bördighets- och mullhaltsperspektiv menar forskarna.
Studien gjordes vid SLU:s försöksanläggning på SITES Lönnstorp under perioden augusti 2019 till september 2020. På den aktuella platsen har det odlats Kernza sedan år 2015 och nu jämfördes vilken skillnad som fanns mellan höstplöjning, höstharvning och vårharvning. Efter bearbetningen sattes rödbeta i jorden och när rödbetan växte räknades antalet kvarvarande vetegräsplantor.
– Vår slutsats är att ytlig jordbearbetning är tillräckligt för att avsluta odlingen av det perenna vetegräset Kernza, så länge som den upprepas innan vidare sådd. Dessutom kan vetegräset fungera som förfrukt till rödbetor, även om vi här behöver göra ytterligare studier, säger Linda-Maria Dimitrova Mårtensson.
Rödbetsskörden i studien var betydligt lägre i projektet än i kommersiell produktion men detta förklaras av frånvaron av gödningsmedel och även av att ogräset tilläts blomstra istället för att avlägsnas. Forskarna föreslår därför vidare studier för att ta reda på hur ogräset bäst kan hanteras i framtiden.
Den aktuella studien är ett resultat av ett examensarbete av Jenny Olofsson på kandidatnivå på Lantmästarprogrammet på SLU i Alnarp. I arbetet undersöks hur plöjning och kultivering påverkar markorganismernas aktivitet och markens mullhalt, både vid odling av perenna grödor och mellangrödor. I examensarbetet ingår resultat från försök som visar vikten av valet av mellangröda för ett bra resultat.
Examensarbetet lyfter även behovet av tester under längre tidsperioder för att kunna slå fast hur de olika bearbetningsmetoderna påverkar markaktiviteten. Något som var tydligt var dock att en god livskvalitet för markorganismerna också gynnar odlingens resultat.
Av Magnus Trogen Pahlén
