Covid-19 kan vara en luftburen smitta i sjukhus och andra inomhusmiljöer

Studien genomfördes på infektionsavdelningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala under den andra covid-19-vågen, inom ett samarbete mellan Antonio Rothfuchs (Karolinska Institutet), Erik Salaneck (Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset) och Klas Udekwu (Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala universitet). Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Indoor Air.

– Vår studie är ett viktigt bidrag till den växande mängden vetenskapliga belägg för att aerosoler, dvs. små partiklar som svävar i luften, är en viktig komponent i spridningen av SARS-CoV-2 i framför allt inomhusmiljöer. Aerosoler kan förbli luftburna under lång tid och färdas långa sträckor med luftströmmar om de inte aktivt avlägsnas genom filtrering. Bekräftandet av denna spridningsväg förtjänar omedelbar uppmärksamhet, då konsekvenserna för smittskyddsarbete och förebyggande åtgärder i vårdmiljöer och bebyggda miljöer är betydande, säger de forskare som har ansvarat för studien.

Spridning av viruset SARS-CoV-2 anses i första hand ske vid nära kontakter mellan personer genom droppar av varierande storlek från luftvägarna. Vissa droppar faller snabbt ned på marken medan mindre droppar rör sig längre i luften. Rekommendationer om säkra avstånd på t.ex. två meter bygger på risken för sådan s.k. droppsmitta. Kunskapen om hur viruset sprids är dock ofullständig, och särskilt stor har osäkerheten varit om smitta även kan spridas via aerosoler. Därför är det viktigt med studier som undersöker om det finns virus i luft och om de har kvar sin infektionsförmåga.

Vid provtagningen av luften i vårdrum på Akademiska sjukhuset använde forskarna egenhändigt utvecklade elektrostatiska luftinsamlare som placerades minst två meter från covid-19-patienter. Prover samlades också in från angränsade förrum. Aktivt SARS-CoV-2-virus kunde påvisas i såväl vårdrum som förrum.

– Tidigare studier har inte lyckats påvisa infektionsdugliga SARS-CoV-2 från luften. Att vi med vår utrustning kunde isolera infektionsdugliga SARS-CoV-2 från luften är ett viktigt bevis för coronavirusets förmåga att smitta via aerosoler, säger Antonio Rothfuchs.

Prover togs också på ytor i rummet, både i anslutning till sjuksängar och på längre avstånd. Virus kunde påvisas även på ytor i ventilationskanalerna, men huruvida de fortfarande var aktiva undersöktes inte i denna studie.

– Ett viktigt nästa steg är att undersöka hur aerosoler som innehåller viruset bildas, t.ex. genom hosta, nysningar eller andra utandningsmanövrar. Ett annat är att undersöka om virus som har avsatts på ytor även kan spridas därifrån i aerosolform, säger Klas Udekwu.

Kontaktpersoner

Klas Udekwu, forskare
Institutionen för vatten och miljö
Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
klas.udekwu@slu.se, 018-67 30 59, 073-844 15 92

Antonio Rothfuchs, senior forskare
Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi
Karolinska Institutet, Stockholm
antonio.rothfuchs@ki.se, 08-524 852 52

Erik Salaneck
Infektionskliniken
Akademiska sjukhuset, Uppsala
erik.salaneck@akademiska.se, 018-6112978

Dessa forskare är även verksamma inom SEEC (Swedish Environmental Epidemiology Center), som är ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, som bland annat bistår myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verkar för beredskap inför framtida pandemier.

Artikeln

Nuno Rufino de Sousa, Laura Steponaviciute, Lucille Margerie, Karolina Nissen, Midori Kjellin, Björn Reinius, Erik Salaneck, Klas I. Udekwu, Antonio Gigliotti Rothfuchs. Detection and isolation of airborne SARS-CoV-2 in a hospital setting. Indoor Air. 2022; 32:e13023. doi:10.1111/ina.13023
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/ina.13023