Hackaton-vinnare till SLU

– Jag tror att jag kan tala för oss alla här genom att säga att vi är glada över att ha vunnit hackatonet. Med det sagt, vi är angelägna om att förbättra förutsägelser i tid och rum om markfuktighet och vi känner oss hedrade över att domarna ansåg att vår lösning var värd förstaplatsen.

Varför tror du att ni vann?

– Vi gjorde ett bra jobb med att tydligt förstå hackatonets problembeskrivning och sedan aktivt arbetat för att lösa utmaningen. Vi fungerade bra som ett team och kunde dela ansvaret mellan oss, med idén att kombinera alla våra respektive delar i slutet för att leverera en bra pitch. Dessutom fick vi värdefull handledning och bra stöd från mentorerna under hela processen.

Vad var roligast med tävlingen?

– Helt klart lagarbetet. Vi arbetade bra tillsammans och sporrade varandra att pressa ut varje bit av energi under hackatonets begränsade tidsperiod.

Hur kom du på ditt koncept?

– Mina tidigare forskningsprojekt fokuserade redan på att förutsäga markfuktighet, till exempel genom att använda topografiska index och satellitmätningar av markfuktighet.

Vad var svårast?

– Definitivt den korta tidsperioden som är tillgänglig för att utforma ett tillvägagångssätt, bearbeta data, testa och slutföra en modell – och att sammanfatta resultaten i en välformulerad presentation.

Varför är det viktigt att kombinera tech-kompetens och kunskap om skog/natur?

– Det finns alltid en eftersläpning från nya forskningsrön tills industrin antar dessa metoder. Det är avgörande men också svårt att sömlöst integrera innovativa tillvägagångssätt i skogssektorn. Vi hoppas att de dynamiska markfuktighetsmodeller som vi utformade i tävlingen får tillräckligt med exponering för att faktiskt kunna användas i framtiden.

Hur ser framtiden ut nu? Kommer du att fortsätta arbeta med dessa frågor?

– Ja, vi siktar på att tillämpa liknande metoder på ytterligare sektorer av skogs- och träforskning där förutsägelser om markfuktighet är relevanta. Till exempel kan förbättrade fuktförutsägelser vara av ökande betydelse för modellering av skogstillväxt, skogens hälsa, övervakning av torka och till och med andra områden som livslängdsprognoser för träkomponenter.

Jag har hört från Anneli Ågren, forskare vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel, att du tackat ja till en postdok-tjänst på SLU i Umeå. Vad ska du göra där och vad betyder det för dig?

– Det stämmer. Jag är övertygad om att det blir ett utmärkt tillfälle att fortsätta utvecklingen av användbara och relevanta markfuktighetsprognoser, lämpliga för många olika regioner och platser. Ur min synvinkel är sådana prediktionsmodeller väsentliga för vetenskap och skogsbruk, och SLU är en idealisk miljö för aktuell forskning. Jag ser verkligen fram emot att samarbeta med Anneli och hennes team.

Intervju: Hans Hellberg