Ungskog i nytt ljus

Ett förvånande resultat från hennes forskning är att den rumsliga fördelningen av plantorna knappt har någon betydelse. Av tradition planteras i ett rutmönster med drygt två meter mellan varje planta. Tanken, utan vetenskaplig grund, är att  fördela markens resurser mellan plantorna. Det visar sig ha liten betydelse.

Mostarin har utvärderat 40-åriga försök med gran, tall och contorta.  Plantantalet är detsamma på varje yta, men planteringsmönstret olika. Hon har mätt diametern på träden, beräknat volymen, mätt kvistar och kontrollerat om stammarn har oval form. Resultaten visar knappt någon skillnad mellan olika planteringsmönster. Inte ens de mest extrema varianterna avviker nämnvärt. Förklaringen är förmodligen att rotsystemet breder ut sig långt och dessutom samverkar i ett nätverk av mykorrhizasvampar.

- En första slutsats av resultaten är att det är betydligt viktigare att välja en bra planteringspunkt än att hålla jämna avstånd.

– Dessutom öppnar det möjligheter till effektivare skötsel. Genom rektangulära förband går det att lämna korridorer där maskiner kan köra. De kan användas till stickvägar vid gallring, men även maskinell röjning, säger Mostarin.

Läs hela nyhetsbrevet om Mostarins forskning

Läs nyhetsbrevet som PDF

Mostarins avhandling Establishment and early management of young forest in Sweden : stand structure, spatial design and pre-commercial thinning