SLU-nyhet

Hur påverkar kriget i Ukraina den globala livsmedelsförsörjningen?

Publicerad: 15 juni 2022
Veteskörd

Kriget i Ukraina medför extrema effekter för människorna i landet. Förutom ett enormt lidande och det stora behovet av humanitärt stöd, får kriget även andra följder. En av dem är den negativa påverkan på den globala livsmedelsförsörjningen.

Kriget innebär problem att upprätthålla växtodlingen i Ukraina, men även en markant minskad export av tidigare skördad spannmål och andra livsmedelsråvaror både från Ukraina och från Ryssland. Även exporten av insatsvaror, till exempel mineralgödselmedel, och energi från Ryssland har minskat markant. Det här leder till minskad tillgång på livsmedel och insatsvaror, vilket i sin tur leder till ökade livsmedelspriser globalt sett.

Redan innan kriget bröt ut ökade hungern och den extrema fattigdomen i världen på grund av konflikter, klimatförändringar och Covid-19 pandemin. De här faktorererna, tillsammans med bland annat försämrade skördar i Sydamerika och en stor global efterfrågan, höjde priserna på livsmedel markant. I februari 2022, innan invasionen av Ukraina, låg FAO:s prisindex 20 procent högre än samma period året innan, och under kriget har det nått sin högsta nivå någonsin.

För många afrikanska länder får de ökade livsmedelspriserna stora konsekvenser. För länder som till exempel Egypten, Sudan och Somalia, där vete är ett viktigt baslivsmedel och där samtidigt en stor del av konsumtionen normalt kommer från import från just Ryssland och Ukraina, är risken för minskad livsmedelstillgång tydlig. Men minskningen av tillgång på livsmedel och mineralgödsel på den internationella marknaden och ökade energipriser bidrar även till att driva upp livsmedelspriserna generellt, vilket gör att även andra länder kan drabbas hårt. Vid osäker livsmedelstillgång förekommer det att enskilda länder inför exportrestriktioner för att säkerställa livsmedelsförsörjningen i det egna landet. Det här ökar risken ytterligare för begränsningar i den globala livsmedelstillgången, vilket i sin tur leder till ännu högre priser.

En viktig aspekt är att även små prisökningar slår hårt mot fattiga hushåll i länder med relativt sett höga livsmedelspriser. I EU använder medborgarna i genomsnitt cirka 13 procent av sin disponibla inkomst för matinköp, medan människor till exempel i Egypten och Nigeria använder 45-55 procent av sin disponibla inkomst på mat. En ökning av livsmedelspriserna kan kraftigt minska fattiga hushålls köpkraft.

Vägar framåt

Krigets inverkan tillsammans med övriga förutsättningar visar på behovet av mer robusta livsmedelssystem med en ökad mångfald av aktörer, insatsvaror och marknader, där både nationell produktion och internationell handel är nödvändiga. På kort sikt ställs man inför problemet att hitta nya leverantörer av både livsmedel och insatsvaror, varför FAO uppmuntrar länder att hålla handelsvägar öppna och undvika exportrestriktioner.

Krisen öppnar samtidigt för att tänka nytt, och de vägval som görs för att öka livsmedelstryggheten i närtid kan även bidra till en långsiktigt hållbar utveckling. Det bedrivs mycket forskning, bland annat vid SLU, som kan bidra med innovativa lösningar för ökad livsmedelstrygghet. Några exempel på kunskap från sådan forskning som kan bidra till att stärka lokal livsmedelsproduktion, och därmed minska beroendet av import, är att:

Det är tydligt att kriget i Ukraina förvärrar en redan allvarlig situation för den globala livsmedelstryggheten, där många länder inte minst på den afrikanska kontinenten är extra utsatta. Det finns dock mycket kunskap och evidensbaserade lösningar som kan bidra till att hantera den akuta krisen, bland annat genom att främja lokal livsmedelsproduktion, och samtidigt bidra till en ökad hållbarhet på längre sikt.

Fakta:

För mer kunskap om dessa frågor, titta gärna på inspelningen från eventet "The global food crisis – a threat or opportunity for young smallholder farmers and agripreneurs?" som hölls av AgriFoSe2030, SIANI och Sida den 1 juni 2022. Eventet finns tillgängligt här.  


Kontaktinformation

SLU Global stödjer SLU:s arbete för global utveckling för att bidra till Agenda 2030, med fokus på låginkomstländer.

SLU Global
Ledningskansliet

Agricultural Sciences for Global Development
PO Box 7005, SE-750 07 Uppsala
Besöksadress: Almas Allé 7
www.slu.se/slu-global 
global@slu.se