SLU-nyhet

Slutkonferens i projektet Framtidens åkerböna

Publicerad: 23 juni 2022

SLU Grogrunds projekt om åkerböna tar slut i år. Med anledning av det bjöd forskarna i Alnarp in till en diskussion om förutsättningarna för att odla mer åkerbönor i Sverige, och att i större grad använda dem i livsmedel. Forskare och växtförädlare summerade fyra års forskning om åkerbönor som proteingröda för våra breddgrader.

Två kvinnor studerar gröda
Doktoranden Hanna Ohm visar åkerbönornas olika egenskaper i fält, för deltagarna på konferensen om framtidens åkerböna för mat och foder i början av juni. Foto: Lisa Beste
studiebesök i fält med gröna åkerböneplantor, många personer
På slutkonferensen för SLU Grogrunds projekt om åkerböna diskuterade forskare, representanter från lantbruket och livsmedelsindustrin, och andra intresserade fördelarna med att odla åkerböna och förutsättningarna och hindren för mer odling av denna gröda i Sverige. Foto: Lisa Beste
Kvinna med hårets uppsatt i hästsvans, grön regnjacka
I början av juni finns det ännu inte några bönor på plantorna i försöksfältet, men åkerböneprojektets koordinator Åsa Grimberg hade med sig några exemplar i provrör för att visa vilken variation av färg och form det finns bland sorterna. Foto: Lisa Beste
Röda, gröna och svarta åkerbönor i olika provrör.
De olika sorterna av åkerböna kan variera i både färg och form. Foto: Lisa Beste

I början av juni hade SLU Grogrundprojektet ”Framtidens åkerböna för mat och foder” sin slutkonferens. I projektet har SLU, Lantmännen, Kalmar Ölands trädgårdsprodukter och Sveriges stärkelseproducenter arbetat tillsammans. Forskare, lantbrukare och andra företagare i livsmedelsbranschen, växtförädlare, journalister och representanter från olika lantbrukarorganisationer deltog på mötet, där både möjligheter och utmaningar med grödan diskuterades. 

– Under de fyra åren har vi karakteriserat 220 olika sorters åkerböna, undersökt frökvaliteten, deras egenskaper i fält och studerat den genetiska variationen. Vi utvecklar nu genomiska förädlingsverktyg som växtförädlarna på Lantmännen kan använda för att ta fram bra sorter för odling och användning som både djurfoder och livsmedel i Sverige, förklarar projektkoordinatorn Åsa Grimberg. 

Växförädlarens val

Vad är det då för egenskaper växtförädlarna gör urval för? Man kan dela in målegenskaperna i tre kategorier – växtskydd, odlingsegenskaper och frökvalitet. 

För att odlingen av åkerböna ska vara miljövänlig och ekonomiskt hållbar behöver sorterna vara friska. Odlingen blir enklare, billigare och bättre för miljön om sorterna har egen motståndskraft mot exempelvis rotröta, bönbladmögel, chokladfläcksjuka och bönsmyg. 

Sorterna behöver också ha bra odlingsegenskaper som passar för våra breddgrader. Det finns en stor variation i de olika åkerbönsorternas avkastning, växtsätt och tid för blomning och mognad. Ju längre norrut i Sverige man odlar åkerböna desto högre risk att grödan inte hinner nå frömognad innan skörd, så sorter som mognar tidigt är därför viktigt för Sverige. 

Ur konsumentens synvinkel är det också viktigt hur bönorna smakar och vad de har för näringsinnehåll och halt av antinutritionella ämnen. Proteinhalten vill man ska vara hög och det får inte finnas för höga halter av tanniner, convicin och andra antinutritionella ämnen. Även andra kvalitetsegenskaper så som skalbarhet och kokbarhet kan vara viktiga om grödan ska användas i större utsträckning i olika livsmedelsprodukter. 

Fortsatt forskning på gång

En kartläggning av genetiken bakom de här egenskaperna ska göra det lättare att ta fram nya sorter. Finansieringen av just det här åkerböneprojektet tar slut i år, men forskarna på SLU och växtförädlare på Lantmännen fortsätter att jobba med det nya växtförädlingsprogrammet och även med att få finansiering för fortsatt forskning. 

Alf Ceplitis, chef på Lantmännens avdelning för populationsförädling, var på plats och berättade om förädlingsarbetets årscykler, det nya sättet att arbeta inom växtförädlingen med urval baserat på genetiska markörer (så kallad genomisk selektion) och de högst prioriterade förädlingsmålen för åkerböna – hög och stabil skörd, tidighet, torktolerans, sjukdomsresistens och olika kvaliteter för olika typer av livsmedel.  

Norden är en liten marknad med ett klimat som ställer speciella krav på grödorna vi odlar här. Marknaden är för liten för att vara intressant för de stora växtförädlingsföretagen, därför är den statligt finansierade forskningen och växtförädlingen av lokalt anpassade grödor viktig. 

Även om en stor del av forskningen syftar till att få fram sorter som går bra att använda direkt för humankonsumtion, är åkerbönan fortsatt intressant att använda som djurfoder. 

Lantbrukarnas behov viktiga

Lantmännens foderutvecklare Cecilia Lindahl berättade om lantbrukarnas önskemål om framtidens åkerböna i djurfoder. Förutom att de vill ha en lättodlad böna som ger stora skördar är det viktigt att proteinhalten och aminosyrasammansättningen bibehålls i sorterna. Ur näringssynpunkt är det också viktigt att stärkelsehalten inte blir för hög. Lantbrukarna efterfrågar tunna skal så det går lättare att torka bönorna. 

På eftermiddagen bar det av till försöksfältet i Lönnstorp, en bit från Alnarp. Där stod 220 olika sorters åkerbönor i blom. Vissa egenskaper, till exempel höjd, växtsätt och blomfärg, gick redan att se med blotta ögat. Variationen i avkastning, proteinhalt och motståndskraft mot sjukdomar är egenskaper som forskarna ska utvärdera under säsongen.     

Olika namn på varianter av samma art

Bondböna, faba-/favaböna eller åkerböna (på engelska broad bean eller horse bean), är olika benämningar på varianter av samma art med det latinska namnet Vicia faba. ”Faba” kommer från grekiskans ”att äta”. Det finns arkeologiska fynd i Syrien som visar att människor odlat arten från för cirka 10 000 år sedan. 

– Bondbönorna har ofta större plattare frön och åkerbönorna mindre rundare frön. Det finns ingen skarp gräns. Odlare brukar säga åkerböna medan produkterna i affären oftare kallas bondböna. Alla varianter av arten ingår i vår forskning, säger Åsa Grimberg. 


Kontaktinformation

Ida Andersson, kommunikatör
SLUGrogrund@slu.se
tel: +4640415547, +46702815142