Lärosäten i gemensam satsning för bättre klimat

Klimatnätverkets arbete är uppdelat på 13 nyckelområden, nämligen tjänsteresor, pendlingsresor, mat och servering, energianvändning, fastighetsbestånd, avfallshantering, inköp och upphandling av varor och tjänster, investeringar, kolsänkor, utbildning, forskning, samverkan och nyttiggörande samt studenter.

Genom att stärka samarbetet och öka utbytet mellan lärosätena hoppas man kunna få nya perspektiv och idéer om hur forskning och utbildning kan bidra till klimatomställningen. På en gemensam webbplattform finns det möjlighet att dela med sig av goda exempel.

Den svenska högskolesektorn är stor med drygt 54 000 anställda och närmare 400 000 studenter.
- Det innebär att vi har en fantastisk möjlighet att nå många och därmed kunna påverka en stor del av Sveriges myndighetssektor, säger Johanna Sennmark, som är projektledare för klimatnätverket och miljöchef vid SLU.

Nätverket har en värdkonstellation som består av Sveriges lantbruksuniversitet (ordförande), Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholms universitet, Umeå universitet, Örebro universitet och Sveriges förenade studentkårer.

Den 7 oktober bjuder de in till sin första gemensamma aktivitet, workshopen ”Den hållbara forskaren” på Stockholms universitet. Det blir ett program med bland annat grön upphandling, flygande inom akademin och hur FN:s globala mål kan användas för att beskriva ett forskningsprojekts bidrag till en hållbar utveckling.

- Tanken med workshopen är förstås att vi vill väcka ett engagemang hos forskarna och tala om att klimatnätverket finns. Tillsammans kan vi göra stor skillnad, säger Johanna Sennmark.

Satsningen ska pågå i fyra år och finansieras till häften av Vinnova och Formas. Resterande står lärosätena i värdkonstellationen för.