Möt Magnus Karlsson – ny professor i växtpatologi

Magnus bor tillsammans med sin familj i ett hus på landet utanför Uppsala med en stor trädgård där han gärna spenderar sin tid, antingen med spade och kratta i handen, eller i sin pergola tillsammans med en god bok. Magnus tillbringar gärna tid i skog och mark, med svampkorg, fiskespö eller jakthund.

Hur uppkommer och sprids sjukdomar på växter?

Sedan den 1:a september 2022 är Magnus professor inom växtpatologi i jordbruket på institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Att forska på växtpatologi innebär att arbeta med sjukdomar på växter, hur de uppkommer och sprids, och vad vi kan göra för att minimera skador och öka produktionen av livsmedel. Magnus forskning följer två huvudlinjer.

– Dels arbetar jag med biologisk bekämpning av sjukdomar, där jag försöker ersätta kemiska växtskyddsmedel med mikroorganismer som samarbetar med växten och kan förhindra uppkomsten av sjukdomar. Jag arbetar också med växtförädling, där målet är att utveckla grödor som är motståndskraftiga, resistenta, mot sjukdomar. I båda fallen är en djupare förståelse för biologin hos de mikroorganismer som orsakar sjukdomen central för våra möjligheter att lyckas, berättar Magnus.

Biolog med breda intressen

Magnus föddes 1974 i en liten, då okänd, by på landet utanför Uppsala som heter Knutby.

– Man kan väl säga att den sedermera fått en viss nationell ryktbarhet, men det var ett mycket bra ställe att växa upp på. För att vara en så pass liten by hade vi ett mycket omfattande kommunalt bibliotek som betydde otroligt mycket för mig och mitt intresse för världen. Somrarna tillbringades ofta hos min morfar i Hälsingland, berättar Magnus.

Magnus studerade biologi vid Uppsala universitet som resulterade i en magisterexamen med inriktning mot molekylärbiologi. Han hade dock breda intressen och läste även geologi och historia.

Från skadegörare i skog till skadegörare på grödor

Magnus disputerade 2005 vid SLU i Uppsala. Hans avhandling handlade om sjukdomen rotröta på gran och tall som orsakas av svampen rotticka. Rotröta orsakar stora ekonomiska förluster för svenskt skogsbruk. Magnus undersökte vilka mekanismer som styr interaktionen mellan svampen och träden, med målet att minska skadeverkningarna.

– Förutom kortare sommarjobb inom skogen och lantbruket när jag var yngre så har jag arbetat som forskare och universitetslärare sedan jag disputerade. Under merparten av min akademiska karriär har jag dock även parallellt arbetat som personlig assistent åt en person som behöver stöd och hjälp.

Svampar och evolution vid Uppsala universitet

Efter disputationen fortsatte Magnus som post-doktor med fokus på evolutionsbiologi, där han undersökte genetiska konsekvenser av olika reproduktiva system hos svampar. Efter detta följde ytterligare en period som post-doktor där han arbetade med mikrobiell ekologi och bioinformatik.

– År 2009 fick jag en tjänst som forskarassistent inom ämnet växtpatologi vid SLU i Uppsala, och där har jag har blivit kvar sedan dess med olika tjänstetitlar.

Effektiva strategier för att skydda grödorna

Målet med Magnus nuvarande forskning är att utveckla effektiva strategier för att skydda våra grödor mot sjukdomar med hållbara metoder som inte har en negativ påverkan på miljön. För att föda en växande befolkning behöver vi öka matproduktionen på befintlig åkermark, och att förhindra förluster orsakade av sjukdomar är ett bra sätt att uppnå detta.

– Rent praktiskt handlar mycket av min forskning om att öka effektiviteten och tillförlitligheten hos biologisk bekämpning och resistensförädling, genom att förstå interaktionerna mellan mikroorganismer och växter.

En djupare förståelse för samspel mellan skadegörare och gröda

Mycket av forskningen inom biologisk bekämpning har tidigare utförts från ett mycket praktiskt perspektiv; hur kan vi hitta mikroorganismer som kan förhindra uppkomsten av sjukdomar på växter och hur kan vi använda dessa rent praktiskt?

– Jag är övertygad om att vi behöver uppnå en djupare förståelse för ekologin hos dessa mikroorganismer och studera hur de har utvecklats i samspel med patogener och växter. Det är något som jag vill studera närmare och som kommer göra det möjligt för oss att utnyttja dessa mikroorganismer på ett bättre sätt.

Att skapa mervärde för lantbrukaren

– Jag vill knyta samman mina två nuvarande forskningslinjer genom att utforska möjligheterna att förädla växter för att bättre kunna samarbeta med mikroorganismer som kan ge ökad motståndskraft mot sjukdomar och klimatstress.

– I det sammanhanget ser jag också stora möjligheter att arbeta parallellt med förädling av växten samt med förädling av mikroorganismerna, för att på så sätt generera kombinationer som ger ett mervärde för lantbrukaren.