Ny kunskap om svampar som producerar lustgas

Lustgas är en växthusgas som är 300 gånger starkare än koldioxid. Förutom att bidra till den globala uppvärmningen är lustgas idag den enskilt viktigaste substansen som bryter ner ozonskiktet. Mark av olika slag, särskilt åkermark, är den största källan till lustgas eftersom åkermark gödslas med stora mängder kväve för att främja goda skördar. Lustgas produceras när mikroorganismer i jorden omvandlar olika former av kväve, särskilt genom en process som kallas denitrifikation.

– Tidigare studerades denitrifikation nästan bara i bakterier, även om vi vet att svampar också kan bidra till lustgasproduktionen. Men vi behöver veta mer om lustgasproducerande svampar eftersom de är en potentiellt viktig källa för lustgas, berättar Yvonne Bösch.

Hur vanliga är svampar som producerar lustgas i olika jordar?

Yvonne Bösch undersökte i sin doktorsavhandling var och i vilken utsträckning denitrifierande svampar finns i landekosystem och hur markegenskaper och skötselmetoder påverkar dem.

– Jag använde genen nirK som en markör för denitrifikation hos svampar. Resultaten visar att denitrifierande svampar är sällsynta och ungefär 200 gånger mindre vanliga än övriga denitrifierande mikroorganismer. De påträffades i alla typer av landekosystem men var vanligast skogs- och jordbruksmark, säger Yvonne.

Denitrifierande svamp kan öka vid klimatförändringar

Denitrifierande svampar förekom mest i fuktiga jordar med hög halt av kol och kväve. Många var vanliga mögelsvampar och växtskadegörare som Aspergillus, Penicillium och Fusarium.

– Vi vet att de här svamparterna kan frodas under ett brett spektrum av miljöförhållanden. Eftersom global uppvärmning gynnar stresstoleranta organismer och växtskadegörare, kan vi förvänta oss en ökning av denitrifierande svampar.

Hur påverkar åtgärder i jordbruket denitrifierande svampar?

Avhandlingen visar att långvarig kvävegödsling ökar tillgången på näringsämnen i marken tillsammans med förekomsten av denitrifierande svampar. Men artsammansättningen förändrades och Fusarium-svampar blev mindre vanliga och Penicillium-svampar vanligare.

Jordbruksmark som plöjs på konventionellt sätt, där jorden vänds, resulterar i andra markegenskaper. Där blir de denitrifierande svamparnas artsammansättning och förekomst i matjorden olika jämfört med vid andra typer av jordbearbetning. En förklaring är att det ökade kolinnehållet i det övre jordskiktet vid plöjning gynnar de här svamparna. Inte någon av Yvonnes studier visade att svampar bidrar nämnvärt till lustgasproduktion, vilket tyder på att svampar är mindre viktiga för denitrifikation i jordbruksjordar än vi tidigare trott.

– För att minska lustgasutsläppgen genom att ändra på åtgärder i jordbruket är det viktigt att vi fortsätter att ta reda på mer om ekologin hos denitrifierande mikroorganismer, inklusive svampar, avslutar Yvonne.